Mord, våldtäkt, slaveri, incest, olaga frihetsberövande. Listan är lång över de brott Josef Fritzl åtalas för. Under 23 år, 7 månader och 29 dagar höll ingenjören och fastighetsägaren sin dotter Elisabeth fängslad i källaren under huset i Amstetten, band, torterade och våldtog henne gång på gång och tvingade henne att föda sju barn i sin fuktiga, fönsterlösa cell.
På måndag ställs han till sist inför domstol här i den lilla österrikiska staden Sankt Pölten, som ligger mitt mellan huvudstaden Wien och brottsplatsen i Amstetten. Fängelset i sprucken gul puts ligger insprängt mellan domstolen och en kulle med nakna träd och omgärdas gråa murar med taggtråd rullad ovanpå.
I polisförhör har Josef Fritzl sagt att han visste att det han gjorde var fel, men att det samtidigt blev helt naturligt för honom att leva sitt andra, hemliga liv i källaren.
Ångrar han sig? Jag undrar. Han njöt så av sin makt, manipulationerna, lögnerna, de hemliga våldtäkterna av dottern, känslan av att vara oövervinnelig. Det är inte ens givet att han har samvetskval eller skulle ha handlat annorlunda om han känt till utgången.

I väntan på rättslig prövning anpassar han sig till den isolerade fängelsetillvaro han förmodligen kan förvänta sig resten av sitt liv.
Till skillnad från Elisabeth får han komma ut ur sin håla ibland, andas frisk luft och studera den grå himlen. Han vandrar omkring på stenplattorna bakom taggtråden, med händerna djupt nedkörda i den svarta rockens fickor, och ser ut som att han har en del att tänka igenom.
Han har förlorat båda sina familjer. Han är hatad av en hel värld. Peter Bösendorfer, präst i Amstetten, har sagt att han inte ens vet om gud kan förlåta dessa synder.
Josef Fritzl har ingen som vill kännas vid honom, förutom försvarsadvokaten Rudolf Mayer och den läkare på fängelset i Sankt Pölten som övervakar honom och också kommer att finnas på plats i domstolen under rättegången. Men de gör ju bara sina jobb.
Under alla dessa år måste Josef Fritzl flera gånger tänkt tanken att det skulle gå så här, att han skulle bli avslöjad. Men han valde att fortsätta sitt grymma maktspel, sin hjärtlösa, smärtsamma lek med människoliv. Han tyckte att det var värt det.
Enligt Günther Mörwald, chef för fängelset i Sankt Pölten, har Josef Fritzl hittills uppträtt som en mönsterfånge. Han väcks som de andra fångarna klockan sex, och har möjlighet att läsa böcker, lyssna på radio och se på tv.

Han håller sig för sig själv, och hans uppträdande beskrivs som artigt och korrekt. Josef Fritzl lyckades dupera sin hustru sedan fem decennier, sin familj ovan jord, sina vänner och grannar, en hel stad. Han vet nog hur man uppför sig för att slippa obekväma situationer.
På måndag, i rätten, slipper han inte undan. Då vill en hel värld ha en förklaring, fastän han förmodligen inte kan eller vill leverera den. Vem vill höra sanningen, att han gjorde det för att han ville och kunde?
Det vi med säkerhet vet är att Elisabeth Fritzl, i dag 42 år, inte kommer att närvara vid rättegången, förutom i en videoinspelning. Hon har sagt att hon aldrig vill se sin fars ansikte igen, och ingen säger henne emot.