K-G Bergström

Vinnarna och förlorarna i den norska valrysaren

Publicerad

Norska valet blev precis som förutspått en riktig rysare. 

När jag skriver den här krönikan, när drygt 90 procent av rösterna har räknats, är det inte definitivt säkert vem som vunnit, men det lutar åt fortsatt borgerligt styre.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Här är några slutsatser. 

Norges två största partier, Høyre och Arbeiderpartiet, har båda gått tillbaka. De norska socialdemokraterna ser ut att bli det parti som backat mest. Partiledaren Jonas Gahr Støre erkände att valresultatet var en stor besvikelse. Om partiet inte får bilda regering, utgår jag från att han så småningom får sparken som partiledare. Han misslyckades med att övertyga väljarna om att han skulle bli en bättre statsminister än den folkliga Erna Solberg.

Men inte heller de borgerliga partierna har gjort något imponerande val. Samtliga fyra partier som står bakom högerregeringen har förlorat jämfört med valet 2013. Ändå lyckades framför allt de två högerpartierna med en stark slutspurt. Blir det fortsatt regering är det en stor framgång, trots att den regeringen blir försvagad. Då måste den ha stöd från både Venstre (norska liberalerna) och Kristeligt Folkeparti, vilket inte har varit självklart under valrörelsen.

Valets stora segrare är Senterpartiet som ökat med nära fem procentenheter. Annie Lööf och hennes parti kommer, antar jag, att gratulera sitt systerparti till valframgången. Men det är åtskilligt som skiljer de båda partierna åt. Medan Lööf är liberal och internationellt orienterad, är norska Senterpartiet ett protektionistiskt parti som säger nej till EU, nej till EES-avtalet och nej till Schengenavtalet. 

Ändå är det nog en mer traditionell centerattityd som banat väg för valsuccén: Decentralisering. Högerregeringen vill minska antalet kommuner och genomföra en polisreform som uppfattats som centralistisk. Senterpartiet har framgångsrikt opponerat.

Också Jonas Sjöstedts kompisar i Socialistisk Venstre har gått fram och gjort ett bra val. Partiet anses ha tjänat på att Arbeiderpartiet har vänt sig mot mitten och flirtat med de norska liberalerna och kristdemokraterna.

Det högerpopulistiska Fremskrittspartiet har visserligen gått tillbaka, men partiledaren Siv Jensen lät ändå som en segrare när hon tackade sina anhängare. Och det kan man förstå. Högerpopulister förlorar inte sällan när de går in i regeringar och tvingas ta ansvar. Sannfinländarna i Finland är ett gott exempel. Men FrP har hållit ställningarna hyggligt. Förmodligen därför att den norska ekonomin är så stark, trots sjunkande oljepriser under mandatperioden, att partiet inte har tvingats till några nedskärningar. Till skillnad från Sverige har ju Norge en gigantisk oljefond som regeringar kan ta pengar ur (dock med kraftig begränsning).

Före valet fanns det hopp bland svenska miljöpartister om att också de Gröna i Norge skulle klara fyra procentsspärren. Det skedde inte, trots eller på grund av, hårt motstånd mot fortsatt oljeexploatering. Men partiet ökade ändå sitt röstetal.

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag