Anders Borg må ha högt förtroende hos svenska folket. I en undersökning nyligen till och med högre än statsministern.
Men det beror inte på hans träffsäkra ekonomiska prognoser. Akta er för den mannens förutsägelser om hur ekonomin utvecklas.
Vilken tv-meteorolog som helst gör väderprognoser som är tillförlitligare.
Ta till exempel BNP. I april i år trodde han i vårpropositionen att den nästa år ökar med 3,8 procent.
I går tvingades han slå till full reträtt. Nu tror han att det bara blir +1,3 procent. Inte ens hälften jämfört med för fem månader sen.
Men till hans heder ska sägas att han inte på något sätt försöker dölja sina missar. På presskonferensen i går medgav han till och med ännu en prognosmiss som han gjorde så sent som i juli i år i Almedalen. Då trodde han att det för nästa år skulle finnas hela 30 miljarder kronor i utrymme för reformer. Två månader senare har hälften, 15 miljarder i reformpengar försvunnit.
Nu har i och för sig finansministern rätt, när han försvarar sig med att väder spåmännen försöker förutsäga vädret några dagar framåt.
För honom handlar det om år. Problemet är att den ekonomiska politiken ju baseras på bedömningar som för det mesta visar sig gravt felaktiga.
Nästa år räknar alltså Borg bara med någon procents ökad tillväxt. Men 2013 plötsligt +3,5 procent. Om det vet han förstås mycket litet. Prognosen ifrågasattes också av Socialdemokraternas talesman Tommy Waidelich.
På goda grunder undrade han varför ekonomin skulle tvärvända så snabbt.
Vid 2008 års kris låg riksbankens styrränta relativt högt (4,25 procent). Den kunde sänkas rejält och därmed stimulera ekonomin. Nu är den nere i två procent. Och även om Borg tvärtemot riksbanken tror på lägre ränta nästa år, handlar det bara om en halv procentenhet.
Så nog finns det skäl att misstro prognoserna i budgeten.
Men Borg erkänner också öppet den stora risken för sämre utveckling.
Och då tvingas han till det som varit tidigare borgerliga regeringars förbannelse - budgetunderskott. Men också S-regeringar har till fälligt redovisat underskott.
Anders Borgs budget är så försiktig och relativt okontroversiell att den i huvudsak kommer att klubbas av riksdagen.
Men det knappa utrymmet för reformer, innebär också betydande press på Socialdemokraterna. Håkan Juholt har gett intryck av att vilja satsa Sverige ur krisen.
Om S följer praxis och utgår från regeringens bedömning av de ekonomiska ramarna, är Juholt fångad i en kniptång.
Hur ska han klara det utan att höja skatter eller föreslå budgetunderskott?
Visst har partiet minst 5-6-7 miljarder kronor att bolla med, eftersom S säger nej till halverad krogmoms och tycks berett att höja alkoholskatten. Men det räcker ändå inte till stora investeringar och sänkt skatt för pensionärerna.
Om några veckor får vi veta om och hur firma Juholt/Waidelich klarat sig ur kniptången.
