När statsministern uttalade sig i intervjuer direkt efter riksmötets öppnande, där han läste upp regeringsförklaringen, svarade han konsekvent att regeringens mål är en budget i balans. Det vill säga inget underskott men knappast heller något överskott. Men i själva regeringsdeklarationen valde regeringen en annan formulering: vi ska ha tydliga säkerhetsmarginaler - ett finansiellt sparande n ä r a balans.
Det kan bli underskott i budgeten nästa år. Den risken finns, bekräftade statsminister Fredrik Reinfeldt för mig igår.
På normalsvenska är ett budgetresultat nära plus minus noll, men inte nödvändigtvis noll. Det skulle ju också kunna tolkas som ett litet överskott. Så när övriga journalister frågat färdigt ställde jag direkt frågan till honom vad formuleringen nära balans egentligen betydde. Reinfeldt duckade inte utan sa att det var en gardering för sämre tider. Nu tyder siffrorna på ett nollresultat. Men om krisen fördjupas nästa år är det inte säkert att det går att undvika ett budgetunderskott, medgav han.
Av den preciseringen kan man dra flera slutsatser.
Krisen kan bli långt värre än det set ut nu. Regeringen vet att den svenska ekonomin visat sig extremt kriskänslig. När konjunkturen går ner ökar statsutgifterna snabbt när kostnaderna för ökad arbetslöshet ska betalas. Samtidigt brukar skatteinkomsterna minska ungefär lika snabbt och dramatiskt. Resultat: Rejäla budgetunderskott.
Reinfeldt och Borg inser att ett budgetunderskott skulle äventyra deras trovärdighet som kloka hushållare. Därför är det klokt att redan nu lite försiktigt varna ifall det värsta skulle inträffa.
Men det kan också finnas taktiska skäl för att varna för hotande negativt budgetsaldo. Det kan kyla ner oppositionens värsta spenderlusta. Håkan Juholts linje har ju hittills varit att Sverige ska investera sig ur krisen. Men även om investeringar har en positiv laddning så innehåller de betydande kostnader som förr eller senare ska betalas.
En mer traditionell nyhet igår var löftet om höjda bostadsbidrag för unga och barnfamiljer.
Det är en gest gentemot två smålänningar – Göran Hägglund och Håkan Juholt. Kristdemokraterna beslöt på årets riksting att prioritera barn och ungdomar. Höjt bostadsbidrag för unga liksom det tidigare presenterade höjda bostadsbidraget för de fattigaste pensionärerna är framgångar för KD. Det är ett sätt att blidka partiet för dess nederlag om sänkta skatter för pensionärer. Men det är också ett försök att förekomma den nye S-ledaren. Bättre villkor för fattiga barn var redan i hans installationstal som partiledare en av de viktigaste profilfrågorna.
Regeringens miljardsatsning lär knappast räcka för att tysta Juholt. Men Göran Hägglund får kanske ett tillfälligt andrum. Och de unga med sämst ekonomi en viss lättnad.
