K-G Bergström

Invandringsfrågan tabu på S-kongressen

Publicerad

När Sveriges största parti har kongress är landets just nu känsligaste politiska fråga tabu.

Motioner om invandringen behandlas inte.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

De hänskjuts till kongressen 2017. Visst kommer migrationsfrågorna säkert in på något hörn i det tunga avsnittet om jobben. Och visst berörde statsministern problemet i sitt tal.

- Jag vet att ni i kommunerna har det tufft.

Men Stefan Löfven tröstade kommunalråden med att nyanlända ska komma i jobb snabbare.

 

Ett av arbetsmarknadsminister Ylva Johanssons favoritargument har varit att många av flyktingarna är välutbildade. Därför ska snabbspår till jobb etableras. Till exempel för att syriska läkare snabbare ska börja jobba i sin profession.

Däremot har hon och Stefan Löfven talat mindre om att de flesta i det så kallade etableringsuppdraget saknar gymnasieutbildning, även om många också har gymnasial- eller eftergymnasial utbildning. Men den stora utmaningen i invandringspolitiken är knappast att få de välutbildade i jobb. Det har lyckats varje gång tidigare. Oavsett om det har gällt balter på 1940-talet, ungrare på 1950-talet eller flyktingar från det gamla Jugoslavien på 1990-talet.

Utomeuropeiska invandrare med få skolår är en helt annan sak.


S har samma dilemma som M 2006-2014. Båda partierna stod länge för en restriktiv migrationspolitik. Den socialdemokratiska regeringen slog till exempel till med det så kallade Luciabeslutet i december 1989, som begränsade asylinvandringen.

Under regeringsåren förde Alliansen en politik som ytterst styrdes av riksdagens mest invandringsvänliga parti – MP.

S har nu ärvt den rollen och har därmed händerna bakbundna . Vad partiet kan åstadkomma är möjligen en jämnare fördelning av flyktingmottagandet i Sverige.

Däremot ingen mindre volym, såvida inte EU mot förmodan skulle ändra på den skeva fördelningen av mottagandet.

 

En annan aktuell fråga som inte heller är någon kongressfråga är tiggeriet. Där stack ändå statsministern ut hakan i en TV4-intervju i dag. Det ska bli lättare för kommunerna att avhysa människor som slår läger och bosätter sig på annans mark tillfälligt eller under längre tid, sa han.

Frågan är om det blir något mer än munväder. Problemet för honom är ju att MP i gemensamt styrda kommuner torde ha svårt att vräka fattiga romer.

Samma problem har rimligen S-ledaren också med sitt utspel om hårdare krav på svenska skolelever. Jag tvivlar på att de Gröna instämmer, även om de båda språkrören i dag på kongressen hävdade att samarbetsklimatet i regeringen är väldigt bra. Fan, tro´t.

 

Striden om mer pengar till investeringar uteblev. Med relativt små justeringar nöjde sig kongressen. Dess andel av BNP ska öka och strategiska projekt ska kunna finansieras med lån. Vissa skatter ska också kunna höjas. Men någon särskild investeringsbudget blir det inte. Det tycks inte heller bli strid om föräldraförsäkringen. Partistyrelsen har backat och går med på att målet ska vara helt individualiserad försäkring.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag