Johan Hakelius

Hotet mot EU är den maktelit som inte vill bli störd

Publicerad

Han borde aldrig ha frågat. Det är vad politiker, ekonomer och journalister säger till varandra sedan i går morse. Om och om igen. David Cameron gjorde det oförlåtliga misstaget att utlysa en folkomröstning, utan att vara säker på att folket skulle svara rätt.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

En del skruvar det ett varv till. Birgitta Ohlsson, som står för utrikespolitiken inom liberalerna, lät meddela att David Cameron "öppnade Pandoras ask när han gav beskedet att en folkomröstning skulle hållas".

Pandoras ask, som ni minns, innehöll all världens elände, olyckor, strid och sjukdomar. Tänk att det kan vara så hemskt att låta folk tala om vad de tycker. I en demokrati.

Vill man begripa varför en knapp majoritet britter röstade för att lämna EU, är det bara att lyssna på de där kommentarerna. Bortom enskilda sakfrågor byggde argumentationen för brexit på känslan av att EU förlorat intresset för folken i sina medlemsländer. Mer än så. När medborgarna nämns i EU-sammanhang är det nästan uteslutande som hot och belastning. Ledande politiker och byråkrater besvärar sig knappt med omskrivningar: de tycker att det vore mycket bättre om de fick ratta EU, utan att störas av viskningar och rop från det demokratiska baksätet.

En nidbild? Inte om man lyssnar på kommentarerna det senaste dygnet. Den främsta lärdomen vi förväntas dra av resultatet, är att man ska undvika att fråga folk vad de tycker. Medborgarnas hemska åsikter bör hållas inlåsta i en liten ask, som aldrig öppnas.

Det har talats en hel del om hur kampanjen på brexitsidan gick över gränsen. Det är sant i vissa delar. Men mer intressant vore att tala om den nedlåtande ton som använts för att beskriva brexitanhängare. Att inte ställa upp bakom EU-medlemskapet har rutinmässigt likställts med att vara dum, fördomsfull, obehaglig och rasistisk. Svensk press har på det stora hela speglat den föreställningen.

Det är här det finns något att diskutera och lärdomar att dra för framtiden, om man vill att EU ska vara en del av framtiden. Det handlar inte om att britter är konstiga. Man kan inte vifta bort sjutton och en halv miljoner väljare som idiotiska rasister, utan att samtidigt vifta bort hela tanken på demokrati. Ska EU ha en framtid måste unionen omvandlas till ett projekt som inte ser medborgarna och deras uppfattningar som ett hot. Alla de politiker och kommentatorer som om och om igen dömer ut David Camerons fråga och britternas svar, har fortfarande inte begripit det.

Storbritannien är splittrat. Nästan lika många som röstade för utträde röstade för att stanna kvar. Splittringen är geografisk: I Skottland fanns inte en enda valkrets med en majoritet för att lämna EU. Den är klassmässig, speglar klyftan mellan land och stad, skiljer lågutbildade från högutbildade, och så vidare. Men den allra viktigaste klyftan är den som växer ur föraktet för besvärliga medborgare. Det främsta hotet mot EU är inte britterna, franska Nationella fronten, eller stökiga östeuropéer.

Det främsta hotet mot EU är den maktelit som inte vill bli störd av medborgarna i sitt EU-projekt.

Längst ned i Pandoras ask, under allt elände, låg enligt myten hoppet. Men vem vågar hoppas på att träskallarna som gav oss euron förmår tänka om, bara för att de lyckats jaga bort EU:s andra största ekonomi?

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag