Johan Hakelius

En styrka som fanatiker aldrig kommer att fatta

Publicerad
Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Vill man vända riktningen på en flod, eller satsa alla samhällets resurser på att bygga traktorer, kan man ha nytta av en centraliserad diktatur. Men i alla andra avseenden är våra öppna, demokratiska, mångskiftande, hyfsat decentraliserade, aningen dekadenta samhällen, att föredra.

Det är det här terroristerna aldrig fattar. De tror att öppenhet och frihet är detsamma som svaghet. Det faktum att vi är en aning lösa i köttet vad gäller disciplin och samordning, tolkar de som att vi är på fallrepet. Det precis vad alla humorlösa, fanatiska renhetsivrare alltid trott. De fattar inte att det är precis tvärtom. Att det är just det att vi inte alltid går i takt och inte har ett enda mål, som gör att vi överlever det mesta.

Det handlar om att finmaskiga nät av tillit, initiativ och makt är mycket svåra att riva upp. Och om att allt som är toppstyrt, likriktat och auktoritärt, alltid vilar på lerfötter.

Terrorism är ingen nyhet för Västeuropa. Under sjuttiotalet fanns flera år då över 400 människor dödades i terrordåd i Västeuropa. Ett normalt år på sjuttiotalet mördades kring 300 personer av terrorister. På åttiotalet hade antalet terroroffer i Västeuropa sjunkit till någonstans strax under 200 per år. Det var först kring millennieskiftet som dödsfall i terrordåd blev enstaka undantag Västeuropa. Dåd som de i Madrid 2004 och på Utøya 2011 var verkliga avvikelser.

Om man ska dra någon slutsats av det här, så är det att terrorism inte fungerar. De stater och samhällen som terroristerna angripit genom alla år finns inte bara kvar, de har utvecklats och är rikare ekonomiskt, kulturellt och socialt. De terrororganisationer som trodde att de kunde kasta Västvärlden över ända, har splittrats eller tynat bort. Nya har kommit, men gått samma öde till mötes.

Det här innebär inte att vi kan ta lätt på det hot terrorister utgör. Efter gårdagens groteska våldsdåd på Drottninggatan kommer vi antagligen att ha anledning att återigen diskutera hur vi bäst skyddar oss från terror. Kanske kommer en del åtgärder, som vi dragit oss för tidigare, att verka rimligare nu. Men det kommer i första hand att handla om att skydda medborgare mot oprovocerat våld. Inte om att i någon verklig mening skydda samhället från kollaps.

Det mål terroristerna har - att sänka hela vårt sätt att leva - är de helt enkelt inte ens i närheten av att uppnå. Om något får de oss att inse och uppskatta det vi har. De stärker vår vilja att vårda och odla det finmaskiga civilsamhälle som gör oss så robusta.

Direkt efter dådet på Drottninggatan fylldes twitter med hashtaggen "openstockholm". Där kommunicerade stockholmsbor med varandra på ett civiliserat och hjälpsamt sätt. Mathandlare erbjöd sig att se till att barn, vars föräldrar fastnat i stan, fick middag. Folk som behövde skjuts parades ihop med folk som var på väg åt rätt håll. De som behövde någonstans att vara tillfälligt, bjöds in till andra stockholmares hem. Små, enkla, praktiska saker. Men också något mycket stort.

Det vi kunde se under #openstockholm var just det öppna samhällets enastående överlevnadsförmåga. Bara ett andetag efter övergreppet formade vi oss efter situationen och fick saker att fungera.

Det är en styrka fanatiker aldrig kommer att fatta.

 

LÄS MER: Misstänkte terroristen anhållen – greps efter jakt

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag