FLYKTINGSEMESTER. Kanske kan ett sportlov på asylboendet Tjörnbropark öka vår empati. Foto: Lennart Rehnman
FLYKTINGSEMESTER. Kanske kan ett sportlov på asylboendet Tjörnbropark öka vår empati. Foto: Lennart Rehnman
Jenny Strömstedt

Varför inte fira sportlov på ett asylboende?

Publicerad

Hon gråter. Jag tillhör dem som aldrig fattat skämten om Helena Bergströms eviga tårar och efter att ha sett "Stjärnorna på slottet" tror jag att ännu färre vill förstå.

Det är Özz Nûjens dag och vi håller andan när han berättar om mamman som i natten flyr över minfältet med sina fem barn, och sonen som inte kan låta bli att tvångsmässigt göra fåniga ljud mitt emellan två vaktposteringar.

Men för att stjärnorna verkligen ska inse känslan av att varje steg mot friheten också kan vara det sista i livet, låter Özz dem promenera över ett fiktivt minfält där ljudet av en explosion hotar om foten sätts ned på fel ställe. Pang. Du är död.

Efteråt gråter Helena Bergström. Hon säger att det är en av hennes livs viktigaste upplevelser. Själv börjar jag tänka på en temadag på mellanstadiet tidigt 80-tal på när vi lekte FN och jag blev kines och min bästa kompis amerikan, ett minne som kan låta som ett hån mot Özz övning. För det absolut enda jag kommer ihåg är känslan av att det måste vara Guds straff att födas som kines eftersom jag fick en skål torrt ris till lunch medan amerikanska kompisen satt vid jänkarbordet och mumsade drömhamburgare.

 

Ändå finns det något storartat med båda övningarna.

För även om tillvägagångssättet skulle kunna avfärdas som ett spekulativt sätt att ruska liv i de privilegierades yrvakna kunskap om att världen är en plats på liv och död där majoriteten människor tänker mindre på om det är farligt med ketchup, och mer på om det finns en morgondag, så är det ändå känslorna som ristar in erfarenheterna i själen.

Helena Bergström var "på riktigt" rädd. Den proppmätta snorungen som var jag upplevde "på riktigt" hur orättvisa känns, om än en mycket mild och definitivt övergående sådan.

Innan någon svimmar av harm över att jag tycks påstå att de obehagligare delarna av verkligheten måste lajvas fram för att medelsvennen ska kunna känna empati, "Ut och lev i verkligheten där det händer på riktigt för fan!", så vill jag bara påminna om en sak:

Det händer inte.

Lina Thomsgård kommer inte att flytta till Barkarby utan det statliga tvång som hon själv skämtar om. Den som har ett jobb och lyckligt kan betala hyran för ett hem varje månad kommer bara att sova på några gamla kartonger på Kungsgatan i centrala Stockholm som en del i ett wallraffreportage på någon journalistlinje. De som aldrig har varit sjuka uppskattar bara att vara frisk de ögonblick de konfronteras med någon annans olycka och den som hittat sin Googlerunda på nätet kommer ledas vidare i samma cirklar.

 

På samma sätt som tak över huvudet, mat på bordet, utbildning och en möjlighet att försörja sig är mänskliga rättigheter är det också en rättighet att få slå sig till ro i sitt reservat, vad det än består av.

Det bygger inga broar, men det är där vi är.

Så varför inte (lite skämtsamt, javisst) spekulera i Özz Nûjens moraliska lajv som en lösning på svårigheterna att dela varandras verkligheter. Där dokusåporna länge kapitaliserat på experimentet med "Farmen", "Robinson", wife-swap, undercover-bossen och otal andra titlar så skulle man kunna tänka sig att upplevelseindustrin inom kort designar egna resor för ökad förståelse mellan människor.

Skit i fjällen. Upplev livet på ett asylboende på sportlovet! Endast 300 svenska kronor per dygn! Gratis kryssning mellan Syrien och Italien på överlastad båt. OBS! Inkvarteringen sker på helt egen risk.

 

Problemet här är dock att upplevelsen alltid kommer att halta eftersom den vilar på kunskapen att det snart går att pusta ut i sitt gamla vanliga liv.

Den som vill ta det ett steg längre anlitar därför agenter som likt de två miljonärerna i filmklassikern "Ombytta roller" helt oväntat ställer allt i ditt liv på ända. Någon annan har fått ditt jobb. Lönekontot är spärrat och nycklarna till lägenheten passar inte längre.

Vad gör du då?

Eller så lyssnar vi på alla berättelser som redan finns med öppet hjärta.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag