Varje barn är sina föräldrars prins eller prinsessan, skriver Jenny Strömstedt. Foto: Patrik C Österberg / PATRIK C ÖSTERBERG / IBL/IBL PATRIK C ÖSTERBERG /
Varje barn är sina föräldrars prins eller prinsessan, skriver Jenny Strömstedt. Foto: Patrik C Österberg / PATRIK C ÖSTERBERG / IBL/IBL PATRIK C ÖSTERBERG /
Jenny Strömstedt

Varje barn som föds är sina föräldrars prins, eller prinsessa

Publicerad

I september beräknas den sjätte lilla kungabebisen komma till världen då Prinsessan Sofia och prins Carl-Philip får sitt andra barn. 

Med ökande avstånd från min egen småbarnstid och mildrade minnen av den ofta andlösa utmattningen, blir jag allt larvigare med andras nyfödingar. 

Jag blir också extatiskt ödmjuk inför själva miraklet. 

Kunglig eller inte, födelsen är det enda ögonblick vi alla delar samma nakna kostym.

Dock är uppstället i själva förlossningsögonblicket olika, vilket brukar mumlas om efter varje presskonferens med obligatorisk handmåttning av bebislängd och en parad av sjukvårdspersonal som varit med om underverket. De blir ofta så, och har sällan med kungligheternas egen kravlista att göra. Med högprofilerade patienter vars bebisar mediebevakas från första andetaget vill ingen arbetsplats visa upp sin sämsta sida, den som jag antar att Kristdemokraternas ledare Ebba Busch Thor refererade till när hon var tvungen att prata engelska i SVT:s partiledardebatt:

You don´t want to go there. 

Detta ämne vill du inte tala om, i alla fall inte med en som just fött.

Under resten av debatten undrade jag hur Ebba egentligen hade det på sin förlossning, och det faktum att om det är något vi aldrig mer ska väja för i offentligheten så är det de smärtsamma, kladdiga, utmattade och skräckslagna detaljerna i livets viktigaste ögonblick, oavsett om man föder eller blir född.

Generellt vet vi att kritiken handlar om osäkerheten att få plats på närmsta förlossningsklinik, om personalbrist som tvingar barnmorskor att lämna otrygga patienter ensamma, om mer tid och kunskap att förebygga och vårda skador nu när kvinnor äntligen vågar berätta om både inkontinens och hämmat sexliv. I glesbygd handlar det om att ens hinna fram till kliniken i tid. 

En skattefinansierad vård måste prioritera och så länge utfallet är bra, friska mammor och bebisar, så skulle man kunna hävda att en förbättrad förlossningsvård är en icke-fråga. 

Men vad är bra? 

Boken Gravidilska är skriven av Pernilla Alexandersson vars frustration började redan när hon skrev in sig på mödravården och mötte vad hon beskriver som en ”äggkläckningsmaskin” där normen för den blivande mamman är snäv. Det finns regler för allt men ingen plats för individen. Alexanderssons slutsats handlar delvis om att prioritera om resurser med den klassiska retoriken ”Hur skulle det ha varit om män födde barn”, men den vittnar också om en ny generation kvinnor.

80- och 90-talisterna är inga gnällspikar som kräver dunbolster på förlossningen, men de vill bli bekräftade och lugnade i både längtan och oro snarare än utelämnade till sig själva i en kollektivistisk bebisfabrik. Det kanske verkar bortskämt, som prinsessor på ärten som gnäller för ingenting. Jag tror att detta är generationen som på allvar kommer att bryta maktordningen i förlossningsrummet, men då krävs att tryggheten tas på allvar.

I dag ökar antalet ingrepp som kejsarsnitt och igångsättningar vid förlossningar i Stockholms läns landsting, visar Socialstyrelsens statistik. Ibland för att föderskorna begär det, säger den ansvariga för rapporten, Olof Stephansson, till Aftonbladet. Men det är också en gammal sanning att en närvarande barnmorska under förlossningen gör att antalen ingrepp och skador minskar. Det behövs så lite, själv kommer jag inte ihåg hur rummet såg ut, men jag minns de barnmorskor som lovade att allt skulle bli bra.  

Under tiden vill jag verkligen av hela mitt hjärta att Prinsessan Sofia ska få det bästa av allt när hennes andra barn kommer till världen. För vi behöver också de goda exemplen på hur det faktiskt kan vara när allt fungerar. När mamman är trygg. 

När allt kommer omkring så är varje barn som föds sina föräldrars prins, eller prinsessa. 

Mäns våld

Tova, 19 år, blev ännu ett offer för mäns våld mot kvinnor när hon mördades av sin expojkvän utanför Hudiksvall. Vi har fått ännu en tragisk anledning till att aldrig sluta prata om de roller och maktstrukturer som leder till att män tar livet av sina flickvänner, fruar och sambor. Stoppa våldet nu!

Osannolika SJ

Ett chip i handen ska på försök kunna ersätta en vanlig biljett på SJ. Det skjuts in under huden och laddas med kundinformation och sen är det bara att sträcka fram näven till konduktören. Förvisso opererar väl alla snart in sina telefoner inklusive allt bakom pannbenet, ändå känns kombinationen SJ och cyborgs som den mest osannolika hittills. Science fiction är redan historia. Håhåjaja.

Hysteriska maj

Det är maj och många försöker hinna med en hysterisk parad av avslutningsfikor, uppträdande, utställningar av abstrakta vattenfärgmålningar samt brännboll med jobbet. Men som en kamrat sa: ”I år har jag liksom tagit ledigt innan ledigheten för att vara utvilad till semestern”. High five!

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag