Jenny Strömstedt

Jenny Östergren: 2010 och duktiga flickor har aldrig varit

Publicerad
Uppdaterad
En alltigenom ovetenskaplig undersökning i kollegial närmiljö visar att två av tre är glada över att Anna Bergendahl inte tog sig till ESC-finalen i helgen. Två av tre anser att Anna Bergendahl framkallar en olustig känsla i kroppen. Ett krypande obehag som plötsligt slår ut i en impuls att riva hål i den oskuldsfulla vita klänningen, smeta ut det röda läppstiftet över äppelkinderna, slita av den religiösa ansiktsmasken och dränka den lagom svängiga refrängen i distat gitarrgnissel.
Låtvalet var så rätt. Sången var så perfekt. Svaren på intervjufrågorna så ödmjuka. 18-åriga Anna är så duktig.
Året är 2010 och duktiga flickor har aldrig varit mer ute.
Faktum är att duktiga flickor är att likna vid den söndertuggade skata som grannkatten släpade in i porten häromdagen.

Duktiga flickor är störda "prestationsprinsessor" med gränslösa bekräftelsebehov. Duktiga flickor är mädchen für alle som springer rakt in i väggen på stressmottagningen eftersom de inte kan skilja på vikten av hemvända pannkakor och egentid. Duktiga flickor är hjälplösa offer för jämställdheten, livsstilsterrorismen och sin egen snällhet och skickas på kurs för att lära sig slarva. De är pålitliga men präktiga och när det gäller att få verklig höjd i projekten säkrar uppdragsgivaren med härligt spontan man. Eller som en marknadschef på ett stort medieföretag sa: "Om jag ger en tjej ett uppdrag så sitter hon hela natten och kommer tillbaka nästa morgon med ett grundligt utarbetat förslag presenterat i en perfekt powerpoint. Killarna tar fasta på en idé och kör. Det känns kreativt."

När jag själv gick på journalistlinjen var de duktiga flickorna närmast föraktade. Vi som kvalat in på höga betyg direkt från gymnasiet sågs knappt av kollegiet som alltid letade med blicken efter yviga unga män i flanellskjorta med Janne Josefsson-komplex. Rapporter säger att inte mycket har hänt sen dess. Att vara duktig flicka är fortfarande att släpa hem matkassarna medan någon annan dricker upp mjölken.
Hemma har nioåringen suttit böjd i timmar över en redovisning om ugglor. När nattlampan släcks tjuvläser jag de prydliga anteckningarna om kattugglans matvanor som ligger instuckna i fågelboken. Jag stryker undan några suddrester och inser att hon är en del av problemet. En irritation som måste åtgärdas.

Skolverket visar
att flickor presterat bättre än pojkar i skolan och enligt vedertagen forskning är den främsta orsaken att de lägger ner mer tid, arbete och engagemang i skolarbetet. Killarna ägnar i stället dagarna åt att förhålla sig till sin spirande manlighet och de sociala hierarkierna. I en tidningsartikel i veckan berättades att var fjärde kommun ger extra pengar till skolor med många pojkar eftersom de har sämre skolresultat.
Det känns oroligt.
Vad hände med att göra läxan? Koka en kopp the, plocka fram en överstrykningspenna för varje ämne och memorera det viktigaste med hjälp av indexkort. Komma i tid, ifrågasätta, lära? Duktighet är ett mycket bättre sätt att förhålla sig till omvärlden än att vara slarvig, egoistisk och ansvarslös. Den enklaste lösningen är inte omfattande förändringar av själva plugget. Ställ samma krav på pojkarna som på flickorna. Män kan.

Men redan i dag kan vi skärpa hörseln över tomma skramlande tunnor. Se hur kugghjulen snurrar med hjälp av flickor som lyssnar, läser och paketerar in kunskapen i mjuka plastdoftande mappar som placeras prydligt i högar på skrivborden.
Uppmärksamma dem! Älska dem! Ge dem makten och härligheten och en glamourös tv-show om lyckan av en ny anteckningsbok, franska verb och Egyptens pyramider.
Anna Bergendahl kommer att vinna i längden.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag