Jag kommer att fortsätta älska Mandelmanns. Paret visar ändå alla ekorrar i hjulet att det är möjligt att bryta och byta liv, skriver Jenny Strömstedt. Foto: Cecilia Möller/Tv4 / CECILIA MÖLLER /INFO@CECILIAMOLLER.COM
Jag kommer att fortsätta älska Mandelmanns. Paret visar ändå alla ekorrar i hjulet att det är möjligt att bryta och byta liv, skriver Jenny Strömstedt. Foto: Cecilia Möller/Tv4 / CECILIA MÖLLER /INFO@CECILIAMOLLER.COM
Jenny Strömstedt

Jag vill bli vaggad av Mandelmanns

Publicerad

När världen är upp och ner, krig plötsligt är fred, frihet är slaveri och likgiltighet en styrka som i Orwells 1984, finns det ett enkelt sätt att stå ut: tv-program som Mandelmanns trädgårdar på TV4.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

På gården Djupadal på bördiga Österlen skimrar lantlivet under nyutslagen äppelblom medan bäckarna porlar slingrande genom kullarna. Där bor paret med det lustiga efternamnet sedan de flydde storstaden 20 år tillbaka och bestämde sig för att leva ekologiskt på landet, så självförsörjande som möjligt.

Korna är individer med namn. De frigående hönornas ägg tas varsamt emot och hyllas som basen i hushållets kosthållning medan fåren håller landskapet öppet. Däremellan plockas det ramslök till pesto, ost ystas och det snickras bord av spillmaterial från någon annans bygge. Känslan är att allt återbrukas.

Dagarna är fyllda av kroppsarbete och de existentiella frågorna är befriade från ”vad är meningen med mitt liv” och handlar mer om försöken att få en tacka som förlorat sitt lamm att adoptera en moderlös unge.

Framförallt är världen utanför inte ens en kuliss, utan helt frånvarande. I tv alltså.

 

Det går alltså att fly, tänker jag och många andra framför allt kvinnor i expansiv storstadsregion som rusar fram och tillbaka mellan åtaganden som lär vara viktiga samtidigt som vi undrar om hela livet glömdes kvar i en sladdrig tygkasse på den fullsatta morgonbussen.

Bekräftade eller irrationella antaganden att allt är upp och ner botas på samma sätt av populister och mer demokratiskt frisinnade typer: med en ny episod av ”Tillbaka till framtiden” fast med titeln ”Framåt till dåtiden”.

När det krisar är det bäst att backa bandet. Känslan när det blåser är inte sällan att det var bättre förr, och helst på landet. Minus brist på internet, antibiotika, tvättmaskin, mänskliga rättigheter och lite annat smått och gott som till exempel verklighetsförankring.

I den alternativa verkligheten skiner alltid solen och alla dansar folkdans.

I den verklighet som landets bönder steg upp till i morse är vädret en oförutsägbar dräng som riskerar försörjningen. Mjölkbönderna älskar sina kor men måste kanske göra sig av med dem ändå eftersom konsumenten tycker att det är lagom att tre liter grön mjölk kostar 25 kronor på Mathem. Sist jag läste i tidningen om lantbruk, i verkligheten alltså, handlade det om DNA-teknikbaserad växtförädling, om moderna maskiner som inte packar marken, om helikoptrar med sensorer som känner igen ogräs och oskadliggör det utan farliga kemikalier.

Inte om hur man odla några stånd potatis i en sandlår.

 

När jag hemnetknarkar gårdar med odlingsmark i Skåne eftersom drömmen är både galen och fri, såg jag inte ett enda hemflätat staket av pilkvistar utan genomsnittligt svenneinredda kåkar med möbler från Mio, fondväggar och praktisk asfalterade uppfarter.

Ekonomen Kjell A Nordström proklamerade på en konferens i januari att i framtiden kommer Stockholm bli en superstad med fem miljoner invånare, medan landsbygden kommer att bestå av det han kallar skräpytor. Det upprörde många förstås. Men om inte politiker förverkligar både bredbandsutbyggnad och livsmedelsstrategier lär han få rätt, och ju färre verkliga lantbrukare desto fler världsfrånvända landsbygdsdrömmar från hopträngda människor som famlar efter en mening de glömt vilken den var.

Jag kommer att fortsätta älska Mandelmanns. Paret visar ändå alla ekorrar i hjulet att det är möjligt att bryta och byta liv.

När det kommer till kritan vill jag inte bli dem.

Jag vill att de ska vagga mig och säga att också i morgon går solen upp, och vi ska inte se på nyheter alls utan gräva ett nytt potatisland och kanske ysta lite mer ost.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag