Jenny Strömstedt

Jag tvivlar på att fyllon blir den renaste versionen av sig själva

Publicerad

Är det rimligt att en hjärna som den överväldigande majoriteten av tiden respekterar lag, ordning och andra människor säger mindre om en personlighet än den emellanåt dyngraka diton?

Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

En gång i en osedvanligt pressad julhandel råkade jag ut för ett falling down-ögonblick efter en i mina ögon hopplös diskussion med biträdet om en felbeställd vara. I min frustration kastade jag det omtvistade paketet rakt över disken så att den landade farligt nära biträdet, eller ja, rakt på faktiskt.

En annan gång, under en resa till långt-bort-i-stan, när jag blev omringad av ett tjugotal personer som tyckte det var spännande med en svensk turist, kände jag ett stadigt nyp i rumpan varpå jag blixtsnabbt vände mig om och lappade till personen i fråga, som visade sig vara ett barn.

Det kan finnas fler exempel på våldsamma incidenter om jag gräver i historien. Jag kommer inte ihåg. Det jag minns är att hur jag gruvade mig länge efter båda händelserna ovan. Man gör inte andra illa, det är sen sandlådan, ändå hade jag det i mig. Är jag alltså en våldsam person eftersom jag i ett pressat läge örfilade ett barn? Jag som inte ens hade druckit.

Ni anar möjligen var jag vill komma. Det handlar om Borggate, eller nu-visade-han-slutligen-sitt svinaktiga-sanna-jag indignationen som pågått sedan han gjorde bort sig på en privat fest. De allra flesta verkar överens om att det inte finns någon rök utan en äkta sexistisk eld. Den som super skallen av sig måste bli en destillerad version av sig själv. Framsluddrade tillmälen är att likställa med gyllene sanningar hämtade direkt ur hjärtat. Av barn och dårar får man höra sanningen, och fyllon blir den renaste versionen av sig själva kan vi nu lägga till.

Jag tvivlar dock.

Det är sant att många onyktra vågar offentliggöra intima önskningar av typen ”jag vill vänslas med dig” och bejakar infall som att bada nakna på Sergels torg och krama sin chef. Men är det beteendet nödvändigtvis mer beskrivande för dennes personlighet än det blygare nyktra som tar hänsyn till sociala koder, normer och gör etiska övervägande utifrån den egna värdegrunden innan den signalerar action. Är det rimligt att en hjärna som den överväldigande majoriteten av tiden respekterar lag, ordning och andra människor, oavsett om det är för att det är politiskt korrekt eller på grund av en ideologisk övertygelse om hur man odlar fredlig samexistens, säger mindre om en personlighet än den emellanåt dyngraka diton?

Med en sådan logik, skulle inte onda handlingar utförda av galningar med noll promille i blodet vara mindre sanna än de som utförs av samma idiot under en praktfylla?

Skulle inte en nykter Vladimir Putins som beordrar sina trupper att annektera Krim, stifta lagar som förbjuder information om homosexualitet och tillåter män att slå sina kvinnor till husbehov vara mindre sann än om han har dragit en 75:a (jag tillstår att det är svårt att kontrollera internationella diktatorers drinkintag).

Faktum kvarstår att den som aldrig tagit till sig invektivet hora inte heller kan uttala det efter för många groggar. Den som aldrig tidigare mätt könet med sina polare kommer sällan på tanken att hala fram anacondan till kaffet och konjaken. Den som druckit blir naturligtvis inte heller ansvarsbefriad från kränkande beteende vilket gör själva sexismen alldeles äkta.

Men det är omöjligt att säga att ett svinaktigt uppträde på fyllan representerar en människas sanna natur, om det nu finns någon sådan, och här kommer denna texts enda solklara sanning: Vissa personer ska inte dricka.  

Jag känner inte Anders Borg och vet inte mer om hans själsliv än någon annan som läst tidningarna de senaste veckorna. Men jag känner människor som gjort bort sig gruvligt på fyllan och dem önskar jag allt det bästa eftersom deras nyktra personligheter, och vissa kanske skulle vilja kalla det för deras sanna jag, är värda all upprättelse. 

 

Tänk om vi fick veta allt

Borggate får mig att tänka vidare på människors inte alltför sällan komplicerade själsliv. För att citera Felix Herngrens rollkaraktär Frank i den numera mycket gamla filmen "Vuxna människor": Tänk om vi fick reda på vad alla satt och tänkte på hela dagarna, då skulle det vara helt kört.

 

Dickpic locator

För att ingen ska tvivla på att jag är emot sexism vill jag lyfta fram den senaste appen i kampen mot digitala blottare skapad av Per Axbom. Skicka in bilden med geotagen kvar så placeras den geografiskt på en karta. Själva bilden förstörs, men jakten på vem som flashat juvelerna underlättas betydligt. Roligt att se om det finns någon blottare i huset kanske?

Ge mig livet i slow-motion

I övrigt är semestern slut och det intressanta är att det kommer att gå lika fort innan det blir vår igen, och sen blir det höst och vinter och så kommer det att pågå till barnbarnen, de som ännu inte finns, tar studenten. Kan någon trycka på slow-motion?

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag