ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:

Jenny Strömstedt

Grötmyndiga råd från svamphyade hälsokostbiträden

Läs fler krönikor! Här är Jenny Strömstedts samlingssajt
ANNONS:

Det är något med hälsokostaffärer som numera, kanske med stigande dödsångest och allmän februariutmattning, lockar på samma sätt som en godisbutik. Känslan är densamma som framför de färgglada lösgodisburkarna, men här lovar de sura flaskorna och söta pulvren långsiktig hälsa i stället för en tillfällig lördagslust.

Det är också något med själva hälsokostaffärerna som är märkligt. Butiksbiträdena är påfallande ofta magra och har en blek, liksom mild, svampliknande hy. De talar lågmält och det kan hända att en härsken doft, som av gammal kroppsolja, pustar fram mellan tröjan och torson.

Ändå står jag där och stirrar som en svulten på raderna av lockande varor. Torkade, sura, blåbär i burk för 175 kronor. Dammsmakande hampapulver med protein att blanda i morgon-smoothien för 199 kronor. Stora bruna flaskor med en dekokt på alla upptänkliga vitaminer och mineraler som ska pigga upp vinterkroppen och effektivisera ja, hela livet. 245 kronor.

Det är så trendigt just nu. Med alger, gojibär och kokosflagor. Och gröt. Gröten som var det enda vi fick till lunch hemma i radhuset och som numera serveras som delikatess både på Östermalm och Manhattan. Jag stannar till vid grynhyllan och frågar om mina egna frukostvanor: "Vanliga fiberhavregryn från affären, är det bra?", eftersom jag har en olustig känsla att något måste vara fel med det dögamla vanliga.

Det är det.

"Industrihavregrynens har INGET näringsvärde efter alla processer", säger det milda, bleka och nu förvånansvärt animerade butiksbiträdet. "BOVETE är mycket bättre, eller nakenhavre eller allra bäst ekologisk havrekross. Fast allt måste svälla över natten och gröten ska helst inte mikras. "210 kronor, tack!"

Jag köper alltihop. Man vill inte gärna slafsa i sig en meningslös massgröt. Man vill vara medveten och så läser jag på Amanda Schulmans blogg att hon måste minska på kolhydraterna och väljer bovete och bilden med hennes bruna sörja verkar plötsligt så glamorös.

Det är inte dögott med bovetegröt. Det är inte dölätt att komma ihåg att blötlägga gryn kvällen innan som sedan ligger och slemmar i en skvimpig skål på diskbänken eftersom ingen hann äta frukost just den dagen. Jag är inte ens säker på att min mage är överens med den mer exklusiva grynkosten.

Ett antal smaklösa morgnar senare slår det mig att allt som är lite äckligare, lite brunare och extra krångligt kvalificerar sig som bra för hälsan. Det är möjligen därför Katie Holmes, enligt skvallerpressen, använder snigelslem som ansiktskräm. Principen är i vilket fall den som min vän tillämpar när han med brinnande övertygelse argumenterar för att brunt socker har mer fibrer än vitt.

Det har ingenting med sanningen att göra.

En snäll nutritionist på livsmedelsverket dementerar att vanlig svenne-havre

från livsmedelsbutiken skulle sakna

näring. Hon påpekar att även nakenhavren processats, för att bli av med

kläderna så att säga, och att bovete innehåller mer kolhydrater än fiberhavregryn. Faktum är att den senare vinner kampen om nästan alla näringsämnen jämfört med boveten.

Det är nu jag inser jag att jag håller på att bli sinnessjuk. Liksom hälsokosten.

Det tjänas alldeles för mycket pengar på en marginal som för kroppen är tämligen obetydlig. Möjligen är det en viss terapi för psyket att pyssla om sig själv. Att handröra gröt med träslev kan också inge känslor av hemtrevnad.

Men farbror Åke ringlade tjockt med ljus sirap på sin risgrynsgröt. Ingmar Stenmark inledde morgonen med en tallrik mannagryn.

I alla fall den senare verkar vara vid god hälsa.

Själv fortsätter jag hälla en deciliter fibergryn och två deciliter vatten i den djupa tallriken för att 2,5 minut senare ha en färdig frukost. Det kan dock hända att jag strör lite brungrönt hampapulver över. För att det ska se äckligt, och nyttigt ut.

Mejla Skriv ut
Rätta text- och faktafel
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar: