Hanne Kjöller

I glesbygd kan man kosta på sig en annan standard

Publicerad

En grupp kirurger fick svara på frågan om de ansåg sig vara bättre eller sämre operatörer än sina kollegor. 70 procent svarade bättre. Historien berättas för mig. Om den är sann eller inte vet jag inte.

Men den får mig att fundera över självbild och verklighet. Och om vilka svar man skulle få om man frågade en grupp svenskar om de kände sig förfördelade eller inte.

För det talas allt oftare om det utbredda missnöjet i Sverige. Men vad är det folk är så missnöjda över?

Jag frågade min frisör. Hon tänkte en stund. Och sedan sa hon: pensionerna.

Pensionerna? Jodå, jag vet att medierna med jämna mellanrum rapporterar om människor med skral utdelning på ålderns höst. Men jag har ändå aldrig riktigt fattat logiken. Pension är uppskjuten lön, ungefär som vilket sparande som helst. Den som betalat in mycket pengar under lång tid får hög utdelning och den som betalat in lite under kortare tid får mindre.

Tycker man det är orättvist måste man rimligtvis tycka att det är nedrigt att den som inte har några aktier inte får någon aktieutdelning.

 

En inbjudan från Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse damp ned. Ett heldagsseminarium på temat "Stad och land - En evig konflikt" utlovades. Kanske är det där jag kan hitta missnöjet, tänkte jag, och begav mig i väg för att lyssna till tiotalet talare.

Bland kurvor och diagram över arbetslöshet och huspriser fanns de förväntade siffrorna.

Visst är det svårare att få jobb ju glesare man valt att bo. Men de som har jobb, även lågbetalda, kan kosta på sig en helt annan standard än kollegerna i Stockholm. I trakterna kring Sundsvall kan en undersköterska och en busschaufför få lönerna att räcka till både hus och bil. I Stockholm, med närförorter, torde det vara en omöjlighet.

I en paneldebatt ställde jag så återigen frågan: Om det är i mindre städer och på mindre orter som missnöjet främst hittas - vad är det då människor är missnöjda över när de sitter i sina egna hus med naturen inpå knuten, långt bortom t-banekaos och trafikinfarkter?

Sällan har så många haft så goda skäl att vara nöjda, skriver Hanne Kjöller.Foto: Jonas Forsberg

 

Det handlar inte om pengar, menade flera, utan om bristen på framtidstro. Okej. Och vad är det som gjort ett folk som fått det allt bättre de senaste decennierna så molokna?

Bland svaren nämndes känslan av övergivenhet. Att service försvinner. Som nedläggning av skattekontor. Eller BB i Sollefteå.

Så hur övergivna är de födande kvinnorna i Västernorrland? Längre resväg, visst, men långt till förlossningen har även Norrtäljeborna. I Västernorrland föds ungefär 2 500 barn per år. I Stockholm 30 000. Landstinget i Västernorrland erbjuder 12 förlossningssalar. I Stockholm borde det, enligt samma beräkning, finnas 144. Men det verkliga antalet ligger på 58.

 

Jag googlar runt på antalet landstingsanställda läkare per 1 000 invånare och antalet vårddagar, vårdtillfällen och medelvårdtider och finner att de fattigaste landstingen ofta erbjuder mest och längst vård även när justeringar gjorts för ålder.

Kanske är det vi i medierna som varit med och skapat missnöjet. När vi gjort stora rubriker av nedläggningar utan att berätta vad som faktiskt finns kvar.

När vi presenterar lönestatistik utan att samtidigt berätta hur stor del som äts upp av boendekostnader i olika av landet.

Så upp med mungiporna, Sverige. Sällan har så många haft så goda skäl att vara nöjda.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag