Hanne Kjöller

Skada inte fler människor genom sjukskrivningar

Publicerad

Under nästan två decennier har jag med stigande frustration följt sjukskrivnings­frågan. Den offentliga skenheligheten har varit plågsam. Men nu verkar allt fler inse det uppenbara: Det finns ingen automatisk koppling mellan sjukfrånvaro och sjuklighet.

Måndagens nyhet från Försäkrings­kassan var att sjukskrivningar för psykiatriska diagnoser ökar – särskilt bland kvinnor. Vidare att personer ur denna kategori är sjukskrivna längre än cancersjuka. Samt att de har svårare att komma tillbaka i arbete än folk som blivit sjukskrivna för något annat.

Uppgifter om ökning, kvinnors dominans och att de psykiska diagnoserna blir fler, är kända sedan tidigare. Men risken för utslagning från arbetsmarknaden, som läkarna medverkar till genom sitt ymniga psykiatriserande av livet, har inte tidigare klätts i siffror.

Den största nyheten vid Försäkrings­kassans måndagsseminarium hittade jag dock inte bland siffrorna utan bland bokstäverna. Nu talas öppet, till och med av Försäkringskassans generaldirektör Ann-Marie Begler, om kulturskillnader i sjukskrivningsmönster.

Någon annan slutsats är heller inte möjlig. De regionala skillnaderna och de gigantiska svängningarna över tid låter sig inte förklaras medicinskt. Samma sak med den vitt skilda användningen av de 17 etiketter för psykisk ohälsa som läkarna har att välja mellan. Diagnoskriterierna för vissa av dem är så vida att vanligt mänskligt lidande kan sorteras under en handfull.

 

Åsa Kadowaki, psykiatriker, beteendeterapeut och på plats vid seminariet, påpekar att några inte ens är sjukdomar. De numera flitigt använda diagnoserna – anpassningsstörning och stress – orsakas inte av några patologiska processer utan är resultat av en kombination av tankar, känslor och beteenden. Därför bör problemen hanteras som en relationsfråga – inte en sjukskrivningsfråga.

Allt som är viktigt känns. Och alla känslor är inte behagliga. Ångest ska behandlas med exponering, säger Åsa Kadowaki. Man ska utsätta sig för det som känns obehagligt oavsett om det är spindlar eller social samvaro. Att sjukskriva är att undvika problemet i stället för att åtgärda det.

På motsvarande sätt kan sjukskrivning vid depressioner göra mer skada än nytta. Behandlingen är beteendeaktivering, fortsätter Åsa Kadowaki. Alltså raka motsatsen till sjukskrivningens passivisering.

 

Eftersom jag skrivit i detta ämne som ofta vet jag redan nu vilka mejl jag kommer att få. I förebyggande syfte vill jag därför passa på att poängtera vad det är jag INTE skrivit. Jag har inte skrivit att sjukskrivna är simulanter. Inte heller har jag förnekat att det finns ett lidande bakom de diagnoser som används.

Men att lidandet är stort kan ju inte vara ett argument för att behandla människor med metoder som gör dem mer ångestfyllda? Och om man nu vet att sjukskrivning gör människor mer sårbara vid vissa tillstånd så kan man väl inte envisas med att fortsätta skada människor med sjukskrivningsblocket?

I den stora gruppen med psykiatriska diagnoser finns en liten del med svåra sjukdomar som psykos, demens och djup melankoli. Där fungerar sjukförsäkringen som det var tänkt: alltså som en försäkring mot arbetsoförmåga orsakad av sjukdom.

Någon försäkring mot livets svårigheter är den däremot inte. Det ansvaret måste vi axla själva.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag