SKOLMINISTER. Gustav Fridolin bör ta tag i digitaliseringen av skolan, tycker Frida Boisen. Foto: Olle Sporrong
SKOLMINISTER. Gustav Fridolin bör ta tag i digitaliseringen av skolan, tycker Frida Boisen. Foto: Olle Sporrong
Frida Boisen

Kom igen nu, Fridolin! Byt ut syslöjd mot programmering

Publicerad

Svenska skolan är kvar i stenåldern.

I dag sitter barnen och tragglar franskaglosor i stället för att lära sig programmering och video – språk alla barn borde lära sig i dag

Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Elever väntar halva lektioner på hjälp att trä en tråd i heliga ämnet slöjd. Medan lärarna fortfarande inte lärt sig hur man skriver ut från klassens Ipads, de som ligger inlåsta i ett skåp.

Kom igen, Fridolin: Ut med symaskinen, in med datorn!

På riktigt, hur långsamt kan skolministerns kvarnar mala på en skala?

Hur kan vi fortfarande inte ha kommit längre med digitaliseringen i skolan?

Vill vi bara förvara barnen, eller ge dem relevanta kunskaper? I dag ska man vara glad om barnen ens får en lärobok per elev, så är det inte i dag alltid, och nej, det finns inte en Ipad per elev heller, med relevant utbildningsmaterial.

Istället för vettiga pedagogiska verktyg får du som lärare ett ”lycka till” och motsvarande daterade tygbuketter att dra ur en trollerihatt. För moderna läromedel i form av e-learning där varje elev på riktigt får en individuell läroplan där de själva, lärare och föräldrar i realtid kan följa utveckling – det kan du bara drömma om. Istället får barnen med kritor färglägga ämnesmoln på ett papper en gång i halvåret för att själva bedöma sin utveckling. Japp, där har du svenska skolans svar på gamification.

 

Lycka till kids, du är lite orangegul i engelska, men i svenska där är du mest grön men lite gul. Glasklart! (Eh, i språkappen min nioårige son letade upp hemma en kväll när han ville lära sig italienska – och ja nu har vi båda lärt oss massor av engelska, italienska och spanska med den bara på ett par veckor – där får man digitala medaljer, hurrarop, resultat och framgångar i siffror och färger – varje dag).

 

Och Fridolin: Vad är det ens för ämnen barnen lär sig år i skolan?

Har du sett många platsannonser som efterfrågar franskakunskaper eller virkning?

Varför är franska/tyska/spanska och slöjd (jätterelevant i bondesamhället på 1800-talet) inritat på schemat år 2017 från sjätte klass – medan programmering, det språk hela näringslivet skriker efter, inte finns överhuvudtaget?

Det jag påpekar är inga nyheter.

Redan 2014 i ”Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering” – ja, med stort N, trots att Skolverket är en av alla medförfattare – var man pinsamt medveten om att svenska skolan är sämst i klassen i Norden: ”Svenska pedagoger använder digitala hjälpmedel i lärandet i lägre utsträckning än kollegerna i andra nordiska länder.”

Och åt det gjorde vi vad? Ja, vissa skolor är lyckligt lottade med digitala verktyg. Några få testskolor har rentav programmering på schemat. Bra!

Men den stora majoriteten elever står utan. Vad väntar vi på för att programmering ska bli ett ämne på riktigt? Tror vi att digitaliseringen är en fluga, som snart försvinner?

 

Men jo, i senaste förslaget från Skolverket som Fridolin tittar på, så överväger man att lägga in programmering i skolan. Men då som del av ämnena matematik och teknik, något flera lärare redan rest varningsflagg för. Tidningen Ny Teknik rubricerade förslaget ”ett hafsverk” och Per Berggren, lärare i matematik, teknik och no i årskurs 4–9, ordförande för Sveriges matematiklärarförening, förklarade i tidningen:

– Man trycker in programmering som ett centralt innehåll utan att samtidigt ta bort något. Risken är att fokus hamnar på att hinna med alla moment i stället för att eleverna ska förstå innehållet.

Jo tack. Äta gamla kakan och slänga in lite programmeringsgrädde på toppen och kalla det en satsning? Seriöst…

Gustav Fridolin: Digitaliseringen i svenska skolan i dag är ett dåligt skämt.

I Storbritannien lär sig barnen numera programmering redan från fem års ålder, och i motsvarande sjuan ska alla elever kunna två programmeringsspråk och binära tal.

Vad gör vi i svenska skolan?

Vi virkar på.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag