Frida Boisen

Inför en lustant i skolan – huvudlöss ska inte vara en klassfråga

Publicerad

Vi måste börja prata om löss. Skamfullt, kliande, vidrigt och svindyrt – september och avlusningsdagarna är här. Och nu anslås lapparna på landets skolor och förskolor: ”Nu går det löss igen!”

Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Sverige har blivit ett land där barnfamiljer varje år lägger flera tusentals kronor på lusmedel för att slippa blodsugande parasiter i håret. Är det rimligt? Glöm flourtanten – inför lustanten i skolan!

Inte del av en barnfamilj? Då har du ingen aning om vad jag pratar om. Vi andra. Vi vet. Men vi har i åratal skämts för mycket för att prata om det. För det är ju så fruktansvärt vidrigt att det kliar i hårbotten bara man tänker tanken. Men Sverige har fått löss. Och det är dags att vi börjar prata om det. För vi är många som har fått nog. Av lusinvationen som alla talar tyst om.

För er som inte har barn i svenska skolan kan jag berätta hur det är:

Efter varje längre lov, sommarlov, novemberlov, jullov, sportlov, påsklov – och så några gånger till. Samma visa: Välkommen till skolan – och någon vecka eller två senare kommer den:

Anslagen i skolan och förskolan som vädjar, kräver och begär att alla måste avlusa sina familjer.

Det är egentligen inte lapparna som är problemet givetvis.

 

LÄS OCKSÅ: Frida Boisen: Får man berätta att man äger en dildo? 

 

Problemet är ju själva lössen. Larmrapporterna började komma redan för några år sedan. Redan 2014 konstaterade parasitologen Johan Lindh vid Uppsala universitet i en artikel på SVT nyheter, att hundratusentals familjer drabbas varje år, och att ökningarna av huvudlöss bara ökat och ökat de senaste åren.

”Hundratusentals familjer”. Ta det gånger säg 4 personer i varje familj, så har vi alltså miljoner svenskar som är drabbade av huvudlöss.

Jag vet. Vidriga tanke! Men det är inte bara en tanke. Blodsugande parasiter är en verklighet.

 

För löss är alltså inte längre bara som det var när jag var liten: Något som bara existerade på Madickens tid, något Lus-Mia hade. Nu är lössen överallt.

Och just nu kryper det som mest under hela året. 15-17 september har Sverige officiella avlusningsdagarna i år. Och igen är det dags för alla skolor att posta anslag på portarna och mejla klasslistor och vädja till alla om att köra avlusning hemma. Tanken är god. Att alla föräldrar ska köpa avlusningsmedel till sig själv och alla i familjen. Och köra avlusningsbehandling och luskamma, vare sig man tror sig vara drabbad eller inte.

För annars är risken stor, att lössen bara går runt, runt och runt. Man tror inte att man är drabbad. Men det är man. Eller någon man känner som är drabbad. Det räcker att man ger någon en oöverlagd kram – och vips åker du dit. Lusen hoppar. Och du är körd!

Så avlusa ska vi. Alla på en gång. Någon som undrar vad det kostar? Ja, grattis alla lusmedelsfabrikanter. Ni kan skratta hela vägen till banken.

För vår familj går notan på närmare 1000 kronor varje gång ett lusanslag kommer upp på en skoldörr. Sex gånger per år minns. Jag undrar, är det rimligt?

 

LÄS OCKSÅ: Frida Boisen: Historien om Borg lär oss så mycket om vår nya tid

 

Och jag undrar: Ska det bli en klassfråga att ha långt hår i Sverige? För visst blir det dyrt i längden.

Är det rimligt att en långhårig familj med två barn ska lägga åtminstone 6000 kronor per år på lusmedel? 500 kronor per månad? Är det verkligen tänkt att 50 procent av barnbidraget – halva barnbidraget – ska gå till lusborttagningsmedel?

För det är så det ser ut år 2017.

Det måste finnas en annan lösning på denna lusepidemi.

Mitt förslag: Inför lustanten i svenska skolan.

Subventionera! Se verkligheten! Agera! Miljoner svenskar är drabbade nu i september. Så ge alla ungar gratis avlusningsmedel i skolan, precis som vi förr i tiden gav dem flourskölning.

Låt alla få rätten till ett lusfritt liv.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag