Frida Boisen

Därför blir du en bättre förälder av att se ”Skam”

Publicerad

Förälder med tweenies eller tonåringar hemma? Rädd för att just ditt barn ska bli utsatt för mobbning, sexuella övergrepp, utanförskap, drabbas av ätstörning eller börja knarka? Hög tid att se norska ungdomstv-serien ”Skam” – helt enkelt för att det ger dig en enorm chans att bli en så mycket bättre förälder. I dag.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Den träffar rätt i magen. ”Skam”. Norska tv-serien som NRK skapat där ungdomarna helt berättar historien. Sådär under skinnet-nära. Om exakt hur det är. När man blir kär i fel kille, rätt kille, när man blir förbannad, känner sig sviken och blir alldeles för full, när man vaknar naken i en säng, bredvid helt fel kille och misstänker att man blivit våldtagen.

Paniken. Skräcken. Skammen.

Och känslan av att vara alldeles, alldeles ensam i världen.

Att inte våga berätta.

För att man skäms så mycket att man får så mycket panik och ångest att bara tanken på att andas, sova eller äta känns omöjlig. Allt är katastrof. Allt är kaos. Världen rasar samman.

Just det händer Noora, en av huvudrollskaraktärerna i ”Skam”, säsong 2. Och till slut vågar hon berätta, för sina bästa tjejkompisar, som stöttar och tar med sin bästa kompis till en läkare. Som ger råd och hjälp. Och som berättar om lagstiftningen.

Och ”Skam” har gjort stor skillnad på riktigt, i norska ungdomars liv.

NRK berättar hur en klinik i Oslo som tar emot personer som blivit utsatta för sexuella övergrepp i sommar tog emot 30 % fler utsatta än tidigare år. Såväl socionom Lisa Arntzen och överläkare Helle Nesvold berättar i en artikel om NRK att de tror att ”Skam” brutit tabut kring sexuella övergrepp och att den ökade kunskapsspridningen om sexuella övergrepp och vad man har för rättigheter som utsatt, är en av anledningarna till de ökade anmälningarna.

Fantastiskt, när en tv-skillnad kan göra en sådan skillnad.

Men vad som gör allra mest ont i mig när jag ser ”Skam” är hur enormt frånvarande föräldrarna är för våra tonåringar i serien. Arbetsnarkomaner, som inte är ett dugg intresserade av att vara där för sina barn. Eller skilda, med intresse bara för det nya livet, familjerna och barnen. De har inte en aning om någonting. De vet inte om vem deras tonåring är tillsammans med, vilka kompisar hon eller han har. De vet verkligen ingenting. För de är inte där (och det är inte bara för att seriens skapare gjort ett medvetet val att inte ha vuxna i huvudroller). De är statisterna som inget vet, inget ser, inget hör. Förrän betygen rasar, eller skolan ringer om ett slagsmål barnet varit inblandat i. Då kommer några lama frågor – men det dåliga samvetet dövas snabbt med att skicka till ungen några hundra extra för att ha lite roligt.

Jag ber en bön för att jag aldrig ska bli så blind. Så döv. Så inte där.

Det är den största skammen jag känner när jag ser ”Skam”. Skammen föräldrarna borde känna, för att de sviker sina barn så många gånger om och om igen.

Hur kan de? Har de glömt allt vi gjorde? Allt de gjorde? Alla snedsteg? Alla galna fester? Alla risker. Alla kriser. Den himlastormande förälskelsen som sög tag så hårt i magen att man inte kunde tänka på något annat?

Tänk alla dimmiga minnen – som för dig, tack och lov är just bara det. Och tänk i dag. När alla dumheter du gör som ung riskerar att dokumenteras av någon som lägger ut det direkt för hela världen att se på Snap, på en Insta story. Elle så tar någon en bild av dig halvnaken eller helnaken utan att du vet.

På det viset har det hänt en del med verkligheten som tonåring sedan du sist gick i skolan.

Så du förälder. Se ”Skam”. Om du inte redan innan hade kollen på hur sociala medier-livet för kidsen är idag är – så får du det.

Annars är gymnasielivet precis som det alltid varit: Livsavgörande.

Låt det bli din väckarklocka. Fråga dig själv: Är jag där? Kan min unge komma till mig om hon eller han drabbas av övergrepp, mobbning och utsatthet? Vilka vänner hänger min unge med? Vågar mitt barn prata med mig om allt går åt helvete?

På fredag drar tredje säsongen av Skam i gång på SVTplay för dig som inte redan kollat på NRK. Se den! Och bli en bättre förälder. I dag.

 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag