Frida Boisen

Där backade Sverige 200 år i utvecklingen

Publicerad

Sverige ska få sin första mansfria musikfestival. Och just där backade Sverige 200 år i utvecklingen.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Snälla. Det är inte mer segregering vi behöver. Vi behöver inte en festival för tjejer, och en för killar. Vi behöver inte en badhustid för tjejer, och en för killar. Vi behöver inte diskriminering.

Vi behöver omtanke, respekt och kommunikation.

Vi behöver män som kan umgås med kvinnor utan att tafsa på dem. Svårare är det inte.

Jag förstår att Emma Knyckare, radioprofilen, som står bakom initiativet med en mansfri musikfestival, så klart bara menar väl. Vi är många som är vansinniga över alla dessa män som våldtar och tafsar på kvinnor på festivaler. Det är sjukt att vi inte har kommit längre år 2017. Hur Bråvalla i sommar drabbades av 24 anmälda fall av sexuella ofredanden, ett fall av sexuellt tvång och fem våldtäkter. Det är vidrigt att läsa om tonårstjejen som enligt anmälan ska ha blivit fasthållen och våldtagen i publikhavet under Håkan Hellström-konserten. Det är vidrigt att läsa om hur ingen reagerade.

Så vi kan alla inspireras av Emma Knyckare, som twittrade ”Vad tror ni om att vi styr ihop en asfet festival dit bara icke män är välkomna som vi kör tills ALLA män har lärt sig hur en beter sig?” och med den tweeten blev festivalgeneral.

Det är underbart med personer som reagerar mot kvinnoförtryck. Likgiltighet är den största faran mot demokratin och jämställdheten i vårt samhälle.

Men med samma envishet menar jag att det är fel väg att gå, att bygga murar mellan könen.

Vi kommer inte att få ett mer tolerant land, genom att stänga in pojkarna i pojkgrupper på förskolorna, att låta lågstadietjejerna gå på ett disco, att låta killarna gå på en festival, och låta unga kvinnor går på en annan, sätta upp olika tider i badhusen efter kön.

Det är inte 2017. Att använda könssegregation är att gå rätt in i en återvändsgränd.

Det är att låta sexbrottslingarna sätta agendan för hur vårt land ska se ut.

Låt dem inte få det mandatet.

Det är inte det landet vi vill bygga för våra döttrar och söner.

Jag vill se ett land där vi lär oss leva tillsammans.

Men omtanke och respekt för varandra.

Det finns inga genvägar.

Vi måste alla ta ansvar nu – för en jämställd värld.

Utan staket, utan murar.

Tillsammans.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag