Elisabet Höglund: Klimatfrustrationen har släppts ut
Jag vill börja med att tacka alla de Expressenläsare, som efter min klimatkrönika på ett oväntat sätt stöttat mig den gångna veckan. 170mejl har hittills strömmat in i min dator från intresserade läsare.
I tre procent av mailen har jag idiotförklarats och krönikan beskrivits som ett lågvattenmärke. 97 procent har varit hyllningar, stöd och goda råd. Jag är helt överväldigad.
Själv hade jag räknat med att bli sågad, krossad och tillintetgjord av kritiker och media. I stället kändes det, som om en dammlucka öppnades, en dammlucka, som i flera år hållit tusentals svenskar i vanmakt över att inte öppet våga diskutera och ifrågasätta klimatteorierna utan att bli idiotförklarade. När dammluckan öppnades, forsade all denna tillbakahållna klimatfrustation ut.
Reaktionerna har också gett mig mycket ny kunskap i själva sakfrågan. Många som hört av sig har varit forsk-are, professorer, docenter, geologer och meteorologer, alla med kunskaper om jordens klimat, som vi vanliga medborgare saknar.
Att 170 personer uttalat sin uppskattning över min krönika behöver naturligtvis inte vara liktydigt med att alla svenskar tycker så. Ändå ger kraftiga läsarreaktioner en viss fingervisning om opinionsläget.
Det som upprört mig mest de här dag-arna är att till och med ledande forskare berättat, att kollegor både i Sverige, Norge och USA inte öppet vågar föra fram sina kritiska åsikter i klimatfrågan.
Så här skriver Gillis Edman,ord- förande för Naturskyddsföreningen i Skaraborg: "Det finns många forskare och professorer, som inte tycker som FN och Al Gore men de måste vara försiktiga i sina uttalanden, eftersom det handlar om forskningspengar ... och dessa kan frysa inne om man inte har rätt inställning."
Är det verkligen så illa? Är det i en vetenskapens totalitära diktatur vi lever? Är klimatfrågan inte vetenskap längre - utan religion och politik?
Sedan till Al Gore och hans film. Jag höjde på ögonbrynen, när jag läste, att Högsta Domstolen i England i våras beslöt, att Al Gores film inte fick visas i brittiska skolor utan att lärarna samtidigt informerade eleverna om de överdrifter och direkta felaktigheter, som finns i filmen. Det får mig att tänka på vad universitets-adjunkt Lennart Sandberg skrev i ett mail till mig:
"I skolan, där vi har till uppgift att lära barn att tänka kritiskt,har man i stället i stora kampanjerskrämt barnen med undergångsprofetior".
Den gångna veckan har också fått mig att funderaöver Al Gore och hans roll. Enligt amerikanska medier har han privat dragit in över 600 miljoner kronor på sitt klimatkorståg och på det bolag han startat för att bedriva handel med utsläppsrätter.
Gore lever heller inte som han lär. Han åker runt jorden i ett privat jetplan. Han har nyligen köpt en privat lustyacht. Han bor i en villa med 28 rum, 8 badrum och 8 garage, som drar tjugo gånger mer i upp-värmningskostnader än en normal villa.
När han håller sina föredrag, börjar han alltid med att ställa följande fråga till publiken: "Ni har väl åkt kollektivt eller cyklat till den här föreläsningen?" Däremot berättar han aldrig, att han själv har flera limousiner och bussar, som står och väntar på honom bakom huset med motorerna påslagna, för att Gore och hans sällskap ska kunna starta sin hemresa i av luftkonditionering väl avkylda bilar.
Till sist ytterligare några frågor: Varför pratar inga klimatforskare omPinatubos utbrott 1991, då vulkanen på 48 timmar spydde ut lika mycket koldioxid som människan gjort under 100 år?
Varför nämner klimatforskarna inte den miljökatastrof, somSaddam Hussein startade, när han under Gulf-kriget satte eld på Kuwaits oljekällor och bidrog till att hundratusentals ton koldioxid gick rakt ut i atmos-fären.
Varför talar så få om alla skogsbränder, som grasserar i världen och spyr ut tonvis med koldioxid, och om skövlingen av regnskogarna, som gör att det kol- dioxid, som är livsnödvändigt för växtligheten, istället strömmar ut i luft- havet? Koldioxid är nämligen ingen "giftig" gas, som en del påstår. Utan koldioxid skulle hela jordens yta vara täckt av öken.
Av Elisabet Höglund
Elisabet.hoglund@expressen.se
Upp
Gå till förstasidan