Clara Lidström

Varför stanna vid en nedläggning av BB?

Publicerad

Det är kanske bäst att vi slutar med naturliga förlossningar och istället inför prispressade planerade kejsarsnitt

Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Sent i advent 1956 föddes min mamma på sjukstugan i Jokkmokk. Det var min mormors andra graviditet och försynt frågade hon om hon kunde få åka hem till familjen över julen?

– Naturen tar ingen hänsyn till jul, påsk och pingst, svarade doktorn.

Och så var det med den saken. Mormor fick ligga kvar där hon låg över julhelgerna. För det krävde naturen. Den nyförlösta kvinna som i dag vill ligga kvar på BB över natten kan däremot få det besvärligt.

Det var inte mycket som var bättre förr. Men tillgången på BB var det.

I Sollefteå lägger man nu ner förlossningen. Med resultatet att kvinnor som ska föda barn får åka tio mil eller längre för att komma till förlossningen.  

Tusentals invånare i Västernorrland har demonstrerat högljutt mot beslutet – utan att vinna gehör. Och som ett sätt att möta den naturliga oro en havande kvinna kan känna inför nedläggningen ordnar nu ABF kurser i bilförlossningar. Paus för att hämta andan. Man ordnar alltså kurser för barnafödande i bil. Med tio mil till BB är det nödvändigt att vara bevandrad i förlossning i Ford Mondeo.

 

Här skulle jag vilja göra en poäng av glesbygdsproblematiken. Men faktum är att inte ens Stockholmsmammorna är förskonade. Flera kompisar i Stockholm födde barn i somras och samtliga flydde fältet. Bosatte sig i sommarstugor och hos avlägsna släktingar runtom i landet. Vilken håla som helst framför att tvingas föda i huvudstan i juli. Inte få någon plats när stunden är inne och behöva kryssa runt som ett cykelbud. I somras skickades en höggravid kvinna hem från Skånes Universitetssjukhus på grund av platsbrist. Och barnet dog. Sjukhuset lex Maria-anmälde sig själva eftersom barnet sannolikt hade överlevt om kvinnan fått vård.

Det viktigaste för ett landsting verkar vara att möta sina budgetmål. Att ge adekvat sjukvård kommer i andra hand – detta är klart och tydligt. Men varför stanna vid en nedläggning av BB? Det finns fler besparingar att göra!

Det kanske är bäst att vi slutar med naturliga förlossningar och i stället inför prispressade planerade kejsarsnitt. Tänk lågbudget. Snitten schemaläggs under dagtid så att ingen övertid eller obekväm arbetstid behöver betalas ut till personalen. Är kvinnorna nedsövda kan de dessutom dela operationssal, för de väcker ju knappast varandra. De kvinnor som trots allt envisas med att föda naturligt kan föda stående i korridorerna i stället för att ockupera hela rum. Att vara uppe och gå under förlossningen skyndar ju på den. Och i stället för den sedvanliga fikabrickan efter förlossningen kan personalen skicka med ett torkat katrinplommon och sätta mamma och barn på lokalbussen hem.

 

Men varför finns det inga pengar till vård? Går det dåligt för Sverige? Knäar folket under höga skatter? Nej, vi konsumerar som aldrig förr. Reser och köper mobiltelefoner. Något bedövande skattetryck märker vi inte heller av. Den genomsnittlige svensken har det ju faktiskt riktigt bra. Så varför finns det inga pengar till vård? Varför går inte en större del av våra löner till skatt? Vem har tänkt så fel och vad fasen har vi röstat fram för politiker? Vi får höra att svenskarna måste bli fler för att klara tillväxten. Men när de nya ska komma till världen har vi inte råd med förlösandet. Inget friskt land kan prioritera bort tillkomsten av nya samhällsmedborgare. Vad kan vara viktigare än det?  

Läkare och barnmorskor visste det redan på femtiotalet: Naturen tar ingen hänsyn till jul, påsk och pingst. Inte heller till platsbrist på sjukhus eller tio mil till förlossningen.

Någonting måste göras för att garantera säkra förlossningar. Höj skatten. Öka anslagen till landstingen.

Mammor och små barn ska inte betala priset för den oansvariga skattesänkarpolitik som har tagit oss hit.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag