Lantisar har mer koll på omvärlden, skriver Underbara Clara. Bilden är tagen från TV4:s "Ack Värmland". Foto: / TV4
Lantisar har mer koll på omvärlden, skriver Underbara Clara. Bilden är tagen från TV4:s "Ack Värmland". Foto: / TV4
Clara Lidström

Lantisar har mer
koll på omvärlden

Publicerad

För några år sedan fick jag hembesök av en journalist från Stockholm, som ville göra ett reportage om mig.

Jag lämnade en utförlig vägbeskrivning till den by där jag bor och vi hade en lång pratstund i mitt kök. Vi snackade som folk gör mest och hade det riktigt trevligt.

Några veckor senare, när jag hade läst texten i tryck, blossade mina kinder av skam.

Jag framstod mer exotisk än en inföding från någon nyss upptäckt folkstam. Och ingressen beskrev hur man passerar fjäll på väg hem till mig och att det rinner en brusande älv nedanför mitt hus.

Först tänkte jag att det var ett försök av journalisten att skruva till det lite och försköna platsen där jag bor. Men sedan slog det mig att journalisten kanske inte visste bättre? Kanske var jag ett sådant unikum? Och kanske hade journalisten aldrig sett något fjäll i sitt liv och trodde att bergsknabben utanför Umeå var just ett sådant? Att det faktiskt finns fjäll vid kusten och att den träskliknande sjön nedanför mitt hus i själva verket var en älv?

Vad vet man. Jag förutsätter ingenting. Medan varenda norrlänning besökt Stockholm är det många sörlänningar som aldrig varit norr om Gävle. Man får ha rimliga förväntningar på folks kunskaper om flora och fauna.

Det finns en nidbild av lantisen som korkad, dum och inskränkt. Okunnig i det mesta som inte rör motorfordon, jakt och brännvin. Svensk film tenderar att reproducera myten om den enkla och dumma landsbygdsbon. Ja, till och med ledaren för Sveriges näst största parti slog en gång fast att stockholmare är smartare än lantisar.

I hemlighet vet lantisen att det är precis tvärtom. I dag behöver man ju närmast vara en A-människa för att kunna bo på landsbygden. Klara sig utan vettiga kommunikationer och grundläggande samhällsservice. Strida för att få behålla skola, sjukvård, ambulans och mataffär.

När Ica konstaterade att mataffären i Glommersträsk inte passade deras nya koncept och inte såg något värde i att fortsätta driva den trots att den gick med vinst - ja, då skramlade byborna ihop pengar, köpte affären och tog själva över driften. Vilket enormt engagemang kräver inte det?

Jag undrar vilka storstadsbor som utöver sitt vanliga heltidsarbete på fritiden skulle vara villiga att lägga sina sparpengar på att driva mataffär med sina grannar? Eller omvandla barnens förskola till ett föräldraägt kooperativ för att kommunen tänker lägga ner den.

Lantisen har i själva verket mer koll på sin omvärld än storstadsbon. Så är det alltid. Den som är norm behöver inte hålla koll på undantagen. Men den som är satt på undantag får hela tiden förhålla sig till normen. Lantisen följer både lokala sändningar och riksnyheter som i regel har fokus på storstadsregionerna. Lantisen vet allt om huvudstaden, vare sig den vill eller inte. Ombyggnaden av Slussen och Nobel Centers kritiserade placering på Blaiseholmen.

Vad vet storstadsbon om Vävenbråket i Umeå? Om ett eventuellt byggande av Storälgen på berget Vithatten? Om Pinocchiostatyn i Borås som en gång delade staden?

Det må låta som en utopi i dagens segregerade samhälle - men på byns förskola leker barnen till svetsarna från fabriken tillsammans med barnen till fabrikens vd. Man bor i husen bredvid varandra. Bjuder på en öl på cykelfesten varje sommar. Hur vanligt det är i storstäderna lämnar jag osagt. Men människor blandas på landet - man är helt enkelt tvungen. Och på landsbygden finns inga kändisar för där är alla redan kändisar inför varandra. Det är El-Oskar och Skrot-Anders och Ulla med kenneln och Lena som kör skolbussen.

Och ibland kan det faktiskt vara lättare att få en plats i ett litet sammanhang än ett stort. Alla ungar behövs för att få ihop till ett fotbollslag. Familjer som bidrar till befolkningsökningen är efterlängtade och uppskattade invånare.

I storstaden må det röra sig människor från världens alla hörn och folk från alla samhällsklasser. Det är lätt att känna sig nöjd med det - och känna att man som storstadsbo därigenom är frisinnad och öppen. Men bara för att man passerar varandra på gatan betyder det inte att man någonsin behöver mötas. Inte på riktigt.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag