Clara Lidström

Ernst vill renovera sönder vårt kulturarv

Publicerad

För alla som äger en tv-apparat och är människa innebär juli månad en himla massa "Sommar med Ernst". Mycket har skrivits och många är de som retar sig på hans nakna fötter, flitiga pyntande och självförnöjda småprat.

Men jag tillhör inte den skaran. Jag kan faktiskt knappt tänka mig något mindre provocerande än nakna mansfötter. Tvärtom är jag övertygad om att jorden vore en bättre plats om fler män fållade gardiner och byggde mysbelysning av rundstavar.

Det skulle lämna mindre ledig tid till att kriga, plundra och våldta.

Det betyder dock inte att jag tycker om "Sommar med Ernst". I själva verket framkallar programmet både kalla kårar och förtvivlade utrop där jag sitter i min tv-soffa. Ernst tar sig an gårdar och torp, vårt kulturarv, med kraft och förändringlusta. Med betoning på förändring. Drastiska sådana gör sig ju nämligen bäst i tv.

I ett avsnitt planslipar han ett vackert, kullrigt trägolv och dödar i samma stund husets själ. En otroligt välbevarad och fin bröstpanel i original dömer han ut som diarréfärgad och målar i stället vit. Och ett köksskåp med slitningar och tumavtryck som rörande hälsningar från tidigare generationer blir med ett lager vit färg något som skulle kunnat köpas i ett platt paket från det stora varuhuset.

 

Alla kök Ernst har satt klorna i genom åren har blivit så vita, generiska och moderna att de skulle kunna vara byggda i en reklamstudio i Södertälje. Agera kuliss i en Mio-katalog. Men folk gapar, beundrar och förälskar sig i detta sätt att renovera och vårda gamla hus. Och visst - ibland målar Ernst med linoljefärg precis som byggnadsvårdare förespråkar.

Men lite linolja är ingen garant för byggnadsvård. Det krävs faktiskt bara en enda liter vit sådan för att renovera sönder det mest värdefulla kulturarv. Jag vet byggnadsvårdare som gråter när "Sommar med Ernst" sänds. Dels för vad han gör med husen – men framför allt för det han uppviglar andra att göra. Ernstifieringen av hemmen. Genomslagskraften. Och han är ingalunda ensam om att driva denna utveckling.

När Sverige under det nationalromantiska 1800-talet led stora nederlag i världen behövde vi en ärevördig historia att samlas kring. Finland var förlorat - vi blev av med halva vårt territorium. Då föddes myten om vikingarna. Detta släkte av sjöfolk, plundrare och krigare med hornprydda hjälmar och stora skatter.

En felaktig, snedvriden bild som lever kvar och reproduceras än i dag.

 

På samma sätt skapas nu bilden av det röda lilla torpet med vita knutar i både tv-program och inredningstidningar. Vi är besatta av loppade prylar och att renovera och inreda äldre hus. Men få vet något om vad det egentligen är för stil de försöker återskapa.

Och i stället för att vårda och sköta om det vi har så förstör vi det. Målar vitt. Byter ut originalfönster. River bort ett genuint fyrtiotalskök ur ett hundraårigt hus, till förmån för ett nybyggt kök som ska imitera en hundra år gammal fransk lantstil. Med vita och gråa nyanser och och industrichica inslag. En stil som aldrig någonsin har funnits i Sverige.

Vi längtar tillbaka till tryggare tider, till det Sverige vi föreställer oss var bättre än i dag. Och längtan löper genom samhället. Vi söker desperat det äkta - men nöjer oss med imitationer. Laminatgolven ska likna riktigt trägolv, rödfärgade betongpannor ska imitera tegel. Halvfabrikat i butiken döps till Gårdsbakat, Mor Annas eller Fäbodkorv. Industribrödet är tillverkat av surdeg och de köpta konserverna är mjölksyrade. Vi längtar efter äkthet och genuinitet, men vet inte längre hur det ser ut.

Och det enda sättet vi kan nå fram är att försöka konsumera oss dit. Att vårda, ta hand om och restaurera i stället för att slänga ut och köpa nytt - det är dåligt för ett samhälle byggt på konsumtion.

I backspegeln kommer vi i bästa fall tänka på Ernst bravader som ett stolleprov. På samma sätt som vi tänker på de avlutade allmogemöblerna som blev trendiga på 80-talet.

Ett mode som förstörde tusentals värdefulla föremål.

I värsta fall har vi fortsatt i samma anda och renoverat bort hela vårt kulturarv. Och våra barnbarn kommer vara övertygade om att fransk shabby chic, vita väggar och planslipade trägolv fanns i var mans torp i slutet av 1800-talet.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag