Cecilia Hagen

"Det har gjort ont i hjärtat"

Publicerad
Uppdaterad
Grete Qviberg, att vi alla är nyfikna på just dig nu, det beror inte bara på att du är med i tv-serien "Ladies på Östermalm" utan dessutom på att du har varit gift med en i det omdiskuterade grabbgubbgänget kring kungen. Så du får ursäkta om jag ställer lite intima frågor.
– Det finns inga frågor som är för tuffa. Vill jag inte svarar jag bara: ”Tyst med dig!” Jag klarade Malou ganska bra, då kan jag nog klara dig också.
Då så. Alltså: har du levt på ditt utseende hela ditt liv?
– Ja, i princip har jag gjort det.
– Men mina pengar har jag tjänat genom att jag har gjort investeringar. Jag är lite self made och lite street smart.
Men hur har du fått ihop pengar till detta utom via rika män?– En liten sudd fick jag ihop som fotomodell när jag var ung. Sen drev jag ett par boutiquer med min andre man. Det gick strålande i många år, men allt kraschade i och med krisen med Nyckeln. När jag sen separerade sålde jag min våning som ombildats till bostadsrätt och för pengarna som blev över började jag handla med aktier och det gick jättebra.
Men du har alltid varit tillsammans med mycket förmögna män. Är det en ren slump? Eller är det en nödvändighet för att du ska bli förälskad?
– Det där stämmer inte alls. Jag har bara varit gift med en man med pengar, Aje. Min andra man, Per, hade inte ett öre. Vi byggde upp allt tillsammans och det var urkul. Det var roligare att vara gift med en man utan pengar. Vad alla än trott så har jag alltid gått efter mitt hjärta.
Men nu råkar du i alla fall leva med en man som är väldans rik…
– Jag har ingen aning om vad han har och inte. Men han måste tydligen ha det ganska gott ställt eftersom vi bor i den här jättelika, nyrenoverade
våningen. Han är en underbar man, det är vad jag vet.
Tycker du att du har använt dig av männen genom livet eller är det tvärtom?
– Jag har nog känt att de velat visa upp mig för att jag är en snygg tjej och det har gjort ont
i hjärtat. Så jag vill aldrig behöva känna mig som en statuspryl igen.
Din första man, Aje, som du var gift med i 18 år, är en av dem som fått skulden för kungens förmenta leverne bland ”kaffeflickor”. Vad såg du hos honom?
– Han var ung och oförstörd när vi träffades.
Har han och hans vänner någonsin blivit vuxna?
– Nej, det tror jag inte.
Den där flickkulturen började visst på Ajes segelbåt ”Orm af Ingarö” (man kan se gamla bilder på kungen ombord på den i filmen om Sandhamnsligan) Den båten fanns redan på din tid. Var du medveten om vad som tilldrog sig ombord och tyckte du att det inte gjorde så mycket?
– Hade jag vetat det hade jag inte tyckt att det var okej.
Vem lämnade vem?
– Jag orkade inte längre. Och vi utvecklades åt olika håll.
Hade ni äktenskapsförord, och stämmer det att han inte talade med dig på 20 år?
– Ja. Jag tror att problemet var den där manliga stoltheten.
Han är gift för tredje gången och har tre barn i varje äktenskap. Malisen hävdar att bägge fruarna efter dig krävt tre barn så att deras barnaskaror ska ärva lika mycket som din. Stämmer det?
– Det får stå för fruarna efter mig, det har jag inte funderat på. Den nuvarande är 36 år yngre än han. Då tänker man kanske som fru att vad händer om han plötsligt dör? Och då är det bra med tre barn som ärver, det kan bli som en pension, man hoppas att de då tar hand om sin mamma. Mina behöver inte det, jag klarar mig.
Har du alltid fått de män du pekat på?
– Jag har aldrig pekat på någon man, de har pekat på mig. Det är många som har
pekat som jag inte varit intresserad av.
Ditt andra äktenskap höll också ganska länge, i tolv år. Vad hände?
– Han var en gullig person med stort hjärta. När vi fick lite ekonomiska problem flyttade han till Moskva. Som kvinna ska man nog akta sig för att släppa i väg sin man dit, där finns för många frestelser. Så jag får väl skylla mig själv. Han var gift med en ryska en tid. Han har ångrat sig, kan jag säga.
Vad kan du säga om kvinnosynen hos männen i dina kretsar?
– Det kanske finns ett kvinnoförakt. Män är ett annat släkte. Men det är nog ingen skillnad mellan vad som hände på de omskrivna kalasen med kungen och vad som händer på firmafester.
Och din nuvarande man? Vad gör han, hur är han?
– Min sambo, menar du. Vi lever i synd. Han håller på med råmaterial för stålverk. Om jag säger materialets namn så vet vi tjejer ju inte vad det är, för det är varken silver eller guld. Och han är jätteduktig och har skapat allt själv.
– Vi träffades första gången i New York för länge sen. Och sen via min exman i Ryssland. Vi talades vid under två veckor och sen dess är det vi två.
Om ni flyttar isär, vems blir då den här våningen och vems blir sommarhuset på Värmdö?
– Alltså, jag äger min konst och mina möbler. Men nej, inte våningen och inte sommar-
stället. Men jag hoppas att jag får bo kvar tills jag dör.
Litar du på att ert förhållande kommer att hålla? Att inte han, likt dina andra män, kommer att ge sig ut på jakt efter lammkött?
– Det kommer han garanterat aldrig att göra. Du kan bara titta på hur han levt tidigare. Det är så man ska göra, för ränderna går aldrig ur.
Men du har ju sagt att nästan alla män är otrogna!
– Inte alla. Fast när jag tar upp den brandfacklan med killar jag känner, då garvar de bara och säger: ”Vi är ena jävla svin!” Men vi tjejer, vi litar alltid på våra män, det måste vi ju.
Har du själv varit otrogen?
– Det är förstås en intressant fråga. Det beror på vad man kallar otrogen. Säg så här: jag skulle kunna vara det om jag inte fick kärlek av den man jag lever med.
Nu är du alltså med i tv-serien ”Ladies på Östermalm”. Varför?
– Jag vill visa att jag inte är den snobbiga societetsdrottning alla tar mig för. Och jag vill göra mer tv sen, gärna något i stil med det Maj Fant gjorde.
Du har bott i stadsdelen i 43 år, men du växte upp i Gubbängen. Fryner de damer som har bott på Östermalm i generationer på näsan åt dig bakom ryggen?
– Jag bär min bakgrund med stolthet. Jag är en stolt person.
Och en lycklig sådan?
– I dag är jag en jättelycklig människa. Jag bryr mig inte längre om ifall jag inte är bjuden överallt, jag måste inte gå på alla de tjusiga kalasen.
– Jag är alltid positiv även om jag vissa dagar kanske inte mår jättebra, jag har problem med diskbråck i nacken. Men jag har hög smärtgräns och klagar aldrig. Aldrig. Inte nu heller!

PS! Vi får kika in i hallen och köket och badrummet i den vidsträckta våningen. Resten vill sambon inte att hon visar upp för allmänheten. Kan man kanske förstå.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag