Fredrik Reinfeldt, jag tänkte att det här skulle bli en julputtrig statsministerintervju.
För visst är det trist att behöva prata klimat och sjukersättningar hela tiden?
- Jag gillar det jag gör, så jag pratar gärna om det. Men det går att prata om annat också.
Du hade förresten en energikrävande Chrysler Voyager när vi träffades för tre år sen. Har du gjort dig av med den nu?
- Vi sålde den. Det är klart att jag tar intryck av hur man ska se på olika bilar, så min hustru har via sitt jobb tagit fram en tjänstebil som faktiskt är en Saab.
Hur stora förväntningar har du på Köpenhamnsmötet?
- Jag har jobbat med klimatfrågan i över tre år, rest i över 60 länder, jag tror att jag har en rätt klar bild av hur beredskapen ser ut i världen.
- Jag är övertygad om att vi kan få ett första avtal på plats och börja göra saker vi måste för att minska vår klimatpåverkan.
Inte minst vi i väst?
- Särskilt vi. Men även om vi tog bort den rika världens utsläpp helt och hållet skulle vi inte klara tvågradersmålet på egen hand med de kraftiga ökningarna av utsläppen inte minst i Kina.
Hur mycket stryk har Alliansen tagit av strulet med de ändrade sjukförsäkringsreglerna?
- Vi hade 140 nya förtidspensionärer om dagen i över tio år. Något var grundläggande fel. Ekvationen går inte ihop med mindre än att människor som är arbetsföra måste jobba, men min ambition är att åstadkomma samhällsförändringar utan att enskilda kommer i kläm.
- Vinner man val på det här? Jag tror jag vinner när jag genomför min politik om jag får beskriva varför jag gör det.
Har du några anhöriga eller vänner som blir utförsäkrade vid nyår?
- Jag har människor omkring mig som varit exempel på att ha svårt på arbetsmarknaden, men jag tänker inte göra min vänkrets till det som ska utvärdera den här reformen.
Julputtrigt, var det. I dag är det lucia. Hur har du firat?
- Min dotter ska ha luciatåg i skolan i morgon och då tänker jag vara där.
Har du själv varit lucia någon gång?
- Nej, men pepparkaksgubbe och stjärngosse. Det som är bra med att vara stjärngosse är att man kan klistra en fusklapp med sångtexterna bakpå stjärnan.
Du har varit statsminister i drygt tre år nu, hur har det förändrat dig som person?
- Jag har mycket fler erfarenheter av internationell politik, av möten med andra ledare, och, tycker jag, ett perspektiv på det här uppdraget och på makt som jag kanske inte hade tidigare.
Men hur har det alltså förändrat dig som människa?
- Jag har ett uppdrag som alla har en relation till och åsikter om, man blir lätt väldigt tacklad. Man kan inte ta allt rakt in, man måste hitta en balans. Lyssna lagom och till rätt personer. Jag har blivit bättre på det, men man ska vara väldigt medveten om att det i alla maktpositioner finns en risk för nedmalning.
Vilka rent personliga för- och nackdelar tycker du att jobbet medfört?
- Jag har fått en möjlighet att påverka som jag aldrig kunde förutsätta när jag gav mig in i politiken. Och jag tycker att en del av uppmärksamheten är positiv. Det finns en värme i svenska folket som jag fått del av.
- Det negativa är den cynism som präglar väldigt många av dem som följer och kommenterar politik i Sverige. Och vilka konsekvenser uppdraget har för ens nära omgivning.
Vad säger dina ungar?
- Jag vill inte göra mig alltför mycket till tolk för dem, men de har väldigt mycket åsikter om att få leva i konsekvenserna av vad jag gör.
Fast de är säkert stolta också.
- Ja, det får man hoppas.
Nu är du dessutom EU-ordförande. Vad har det inneburit?
- Det här har varit hösten då jag fått testa min förmåga, min möjliga begåvning, och försökt lyfta mig med en svårare och annorlunda uppgift. Jag har ansträngt mig oerhört hårt för att klara detta.
Du har träffat världens alla makthavare. Känner du dig hemtam bland dem?
- Ja, det tycker jag nog. Man måste alltid komma ihåg att de också är människor med utgångspunkten att försöka finna bra lösningar. Sen är de väldigt olika.
I denna elitförsamling finns säkert samma mekanismer som i en skolklass. Om Frankrikes Sarkozy och Tysklands Merkel står och tisslar med varandra, hur irriterade och utanför känner sig alla andra då?
- Det finns prestige och avundsjuka i det här sammanhanget också. Om de två står och viskar eller om Obama kommer in i ett rum, då har jag slagits av att väldigt många försöker komma nära. Det gör inte jag. Jag är trygg i mitt uppdrag och viskar de utan att behöva ha mig med, då är det nog välgrundat.
- Jag är inte stressad, jag ägnar mig inte åt den typen av prestigefyllda begär man så lätt fastnar i den har branschen och det tro jag har bidragit till min goda nattsömn.
Är det någon av de kända makthavarna som du haft särskilt lätt att få kontakt med?
- Angela Merkel. Det är ofta lätt med någon som är lik en själv. Hon är väldigt bra och organiserad, tycker jag. Och Obama är intagande, jättetrevlig att ha att göra med. David Cameron, ledaren för de konservativa i England, tycker jag också mycket om. Vi är jämnåriga, vi har haft väldigt bra samtal med varandra.
Tycker du att du lärt känna någon av dem på riktigt?
- Det finns de som jag diskuterat med om hur det här livet påverkar en. Jag trivdes mycket bra med förre danske statsministern Anders Fogh Rasmussen.
Är någon särskilt osympatisk?
- Det finns absolut de som man har svårt att komma överens med men jag tror inte att jag ska nämna några namn.
Michelle Obama och Carla Bruni, vem har du pratat mest med? Vem är snyggast i verkligheten?
- Jag har egentligen bara hälsat på dem. Vem som är snyggast? Det har jag inte riktigt tänkt på, får jag erkänna.
Inte det?
- Michelle var väldigt stilig när vi var i USA senast, måste jag säga.
Snart är det jul. Sist fick jag ditt recept på korvgryta. Det har jag inte känt mig frestad att prova. Har du något annat nu?
- Jag tycker om att doppa mandelmassa i smält choklad. Fast det gillar du väl inte heller då.
Tittar ni på Karl-Bertil Jonsson eller ogillar ni det där med att ta från de rika och ge till de fattiga?
- Jag tror i grunden att det är en viktig uppgift att minska skillnader och stödja utsatta grupper. Fast det här att se samma tv-program vid samma tidpunkt är ju otidsenligt. Jag tittar inte ens på Grevinnan och betjänten längre. Men jag ser Kalle Anka även om mina barn inte gör det.
Och vad tycker du att Mona Sahlin ska få i julklapp?
- En politik, till exempel.
Och du själv?
- Jag har de grejer jag behöver. Det brukar vara roligast om dottern har ritat något. Hon är mycket duktig på det.
PS! Jag får exakt en halvtimme med honom i hans arbetsrum, skohornad in i hans späckade schema. Jag tar i så att jag nästan spricker för att försöka locka honom att
säga något personligt, men han är ytterst kontrollerad, låter inte undslippa sig ett enda oöverlagt ord. Noterar att han då och då i smyg kastar ett öga på väggklockan bakom
min rygg. Jag håller tiden.