Dålig krisberedskap. Det finns cirka 20 000 poliser i Sverige - men det räcker inte vid kris. Foto: Sven-Erik Johansson
Dålig krisberedskap. Det finns cirka 20 000 poliser i Sverige - men det räcker inte vid kris. Foto: Sven-Erik Johansson
Carl Bergqvist

Ont om resurser är det gott om

Publicerad

Att följa den svenska migrationskrisen på distans från ett annat land känns närmast surrealistiskt. Alla aktörer uppfattar att läget är mycket ansträngt, men ingen verkar vara kapabel att fatta ett beslut och ingenstans verkar heller några resurser finnas att använda för att dämpa krisen.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Bland det mest häpnadsväckande är att läsa om polisens mycket bristande resurser och handlingsförlamning. Det borde inte vara så här, men likväl är det så.

Att döma av uppgifter som bland andra Svenska Dagbladet fått tag på och brev till inrikesministern så går den svenska polisen i dag på knäna, samtidigt som inget tyder på att migrationskrisen är på väg att gå över och hot- bilden mot asylboenden ökar.

I sociala medier har jag gång efter annan den senaste veckan sett förslag på att Försvarsmakten och Hemvärnet skulle kallas in för att skydda asyl- boenden och avlasta polisen.

Hur behjärtansvärd tanken än är så är det inte något som svensk lagstiftning medger. De enda gånger militära resurser får användas på liknande sätt är i händelse av krig, eller vid terrorbrott. Då måste de militära resurserna dock ledas av polis. Även om lagstiftningen som förbjuder svensk militär att agera inrikes är fattad med det bästa för ögonen så fungerar den inte alltid så bra ihop med verkligheten. Ett exempel är helikopterrånet i Västberga 2009 när de Jas 39 som fanns i luften inte fick användas till att följa rånarnas helikopter.

I dag finns cirka 20 000 poliser i Sverige och uppenbarligen är det inte tillräckligt. Fram till 2012 kunde komplettering ske med 1 500 personer ur Särskilda Beredskapspolisen, som inrättades 1996 för att kunna kallas in för att stödja den vanliga polisen vid kriser.

De särskilda beredskaps- poliserna genomförde en fyra veckor lång utbildning varefter de kunde agera med det som benämns polismans befogenhet.

Vid insats skulle de särskilda beredskapspoliserna stå under en ordinarie polis befäl. Även om andra tillfällen fanns så blev stormen Gudrun den enda gången som särskilda beredskapspoliser användes, vilket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap vid sin utvärdering fann vara en framgångsfaktor.

2012 beslutade dock regeringen att avveckla Särskilda Beredskapspolisen då man bedömde att 20 000 poliser var en tillräcklig numerär.

 

Migrationskrisen är en omfattande belastning, olik det mesta av det som drabbat Sverige i efterkrigstid. Den är ändå inte avsiktligt skapad på så sätt att ett intresse ligger bakom i syfte att skapa problem för samhället.

Här påvisas nämligen allvaret i att samhällets resurser redan i vardagen är så pass belastade att de inte klarar av att hantera ytterligare påfrestningar.

"Hybridkrig" må vara ett nytt namn på den typ av krigföring som innebär att en angripare genomför sin krigföring i gråzonen mellan krig och fred. Här kan man konstatera att den svenska lagstiftningen är helt svart-vit. Antingen är det fred eller krig. Ingen mellanliggande gråzon finns. Följden blir att ett scenario med "små gröna män" likt Krim, inte skulle vara något som faller inom Försvarsmaktens ansvarsområde, utan i stället polisens.

Nu är situationen och svensk lagstiftning ändå som den är, även om problemet är identifierat sedan länge. Frågan kvarstår hur dagens situation ska hanteras - och hittills verkar inte någon kunna presentera en lösning. Särskilda Beredskapspolisen hade varit en lösning, men endast kortvarigt eftersom det inte är en permanent resurs.

För att hantera denna kris krävs större polisresurser, och i väntan på det måste polisen ges ett effektivare sätt att arbeta.

Carl Bergqvist
Carl Bergqvist

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag