Carl Bergqvist

En påminnelse om samhällets sårbarhet

Publicerad

Att känslig samhällsinfrastruktur, såsom masten utanför Borås slutar fungera är allvarligt. Polisens uppgifter att det handlar om sabotage gör det så mycket allvarligare. Ser man till det senaste årets samhällspåfrestningar så har det varit en rad allvarliga händelser med stor påverkan på infrastrukturen varvid västra Sverige har drabbats flera gånger.

I februari brann ett teknikhus för järnvägen i Göteborg, där just detta teknikhus var kritiskt för järnvägstrafik i flera riktningar. Utrustningen som brann gick heller inte att ersätta snabbt utan fick specialbeställas. I höstas slogs flygtrafikledningen i södra Sverige ut av en solstorm. Ser man till hela Sverige kan man lägga till cyberangreppen mot svenska tidningar, det ännu oförklarade elavbrottet i Dalarna och branden i en kraftstation i Värmland.

Sabotaget mot Häglaredsmasten, liksom inbrottet hos Teracom där bland annat arbetskläder stals, har fått de delar av Twitter som gillar att diskutera försvar och försvarspolitik att börja dra paralleller till filmen "Förebudet". "Förebudet" är en informationsfilm som gjordes i slutet av 80-talet för att höja medvetandet i Sverige om hur upptakten till ett väpnat angrepp skulle kunna se ut. Det är en illustrativ film där flera händelser är tagna ur verkligheten och som visar på hur en angripare saboterar infrastruktur och orsakar samhällsstörningar innan det egentliga angreppet.

Filmen är fortfarande aktuell, med förbehållet att tekniken i samhället har utvecklats betydligt under de gångna decennierna. Den dåtida analysen av hur en inledande fas av ett krig skulle kunna se ut innan det kom till egentliga krigshandlingar håller än i dag, vilket påvisats av kriget i Ukraina. Just den smygande övergången till ett krigstillstånd är en angripares bästa vapen. Så länge denne inte är tydlig i sina handlingar och avsikter, ska det mycket till innan en försvarare vågar mobilisera sina resurser.

 

Det är värt att reflektera över hur beslutsfattandet i samhället skulle gå till i ett sådant scenario. Låt säga att två dagar före mastsabotaget sker ett utsläpp av farliga ämnen i Göteborgs hamn, vilket får påverkan på hamnkapaciteten under några veckor. Två dagar efteråt utbryter oroligheter med stenkastning och bränder i en Stockholmsförort, vilket de närmaste dagarna sprider sig till andra städer. En vecka senare blossar omfattande skogsbränder upp i ett knastertorrt Bergslagen. Strax efteråt utbryter en epidemisk magsjuka i Skövde. Alla dessa händelser är var och en för sig helt normala i form av att de både inträffat och sannolikt kommer att inträffa. De har det gemensamt att de tar omfattande samhällsresurser i anspråk. De har också gemensamt att de tillsammans kan utgöra en första fas i en militär operation mot Sverige.

För att kunna värdera och fatta beslut behöver man därför andra indikatorer. Hur ser omvärldsläget ut i övrigt? Vilken militär aktivitet syns öppet i vårt närområde och vilken information finns från andra, hemliga källor? Här står sedan beslutsfattarna inför ett digert dilemma med tanke på hur vår omvärldssituation idag ser ut. Den militära aktiviteten på, under och över Östersjön är allt annat än lugn och förutsägbar. Ryssland har sedan några år frångått de förtroendeskapande åtgärderna enligt Wiendokumentet att förvarna om större militära övningar, som i stället dras i gång med kort varsel – och som i fallet med kriget i Ukraina användes för att dölja påbörjandet av militära operationer där. Att försöka fatta ett korrekt beslut i det här läget är en uppgift som man blir ödmjuk inför. Såväl för tidigt, som för sent, liksom fel beslut kan alla få mycket allvarliga konsekvenser.

 

Det är lätt att låta tankarna rusa i väg och måla fan på väggen. Jag är dock av uppfattningen att man ska ta det försiktigt med att dra för stora växlar på den nu inträffade händelsen. Det är en pågående utredning och bara för att det handlar om sabotage behöver det inte vara främmande makt som ligger bakom, utan det finns även andra grupper i samhället som kan ligga bakom. Låt tills vidare mastsabotaget tjäna som en påminnelse på samhällets sårbarhet och behoven av att stärka samhällets redundans och motståndskraft.

Carl Bergqvist
Carl Bergqvist

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag