"Den förbjudna kärleken" handlar om makt

Kan en kvinna vara pedofil? Eller handlar det om äkta kärlek när en vuxen småbarnsmamma har sex med en tolvåring?
”Jag vill inte hålla på att försvara mitt sätt att leva. Folk får göra sig sin egen uppfattning”, säger den 32-åriga kvinnan som dömts till fängelse i sex månader för sexuellt utnyttjande av barn.
Historien, som avslöjades av Expressens Anders Fallenius i veckan, är märkligt välbekant för oss som sett den engelska filmen ”Notes on a scandal”.
Filmen handlar om en snygg, lite bohemiskt slarvig teckningslärarinna (som alla tror är runt 30, men som i själva verket är över 40) som inleder en ”kärleksaffär” med sin 15-åriga elev. Maken och de två barnen anar ingenting.
Filmen, och romanen med samma namn av författarinnan Zoë Heller, är en skoningslös genomlysning av den kvinnliga pedofilen.
En brottsling som kan räkna med att dölja sina brott bakom ord som ”förbjuden kärlek” (det var rubriken på en recension av filmen, i vilken det påstods att lärarinnan ”dukar under för en förförisk skolpojkes uppvaktning”). En skurk som gärna hävdar att det i själva verket inte finns någon åldersskillnad mellan henne och pojken, eftersom hon är så ”ungdomlig” av sig.

Det laglydiga sällan begriper, förrän de börjar hänga på rättegångar och förstå psykologin bakom att folk hamnar där, är att brottslingar tror på det de gör. De brinner för att våldta, begå övergrepp på barn och mörda folk i en krogkö med automatvapen. De handlingar vi andra tycker är vansinniga har sin egen logik för gärningsmännen och – kvinnorna.
Tanken på att kvinnor kan begå övergrepp mot män som är hjälplösa offer är så främmande för vår kultur att vi ofta inte tror på den. Det är därför pojkar som utsätts av vuxna kvinnor, mamma, mormor, grannen eller som nu senast, en engagerad fostermor, lider i det tysta.
Det blir ett dubbelt övergrepp när pedofilen får utgjuta sig om att hennes brott handlar om ”mitt sätt att leva”. Skulden hamnar till slut alltid hos offret, ”den förföriske skolpojken”.

En annan bok som på ett skakande sätt avslöjar vad en mäktig kvinna kan göra med en ung man är Barbara Brandens biografi över de konservativas (och Göran Hägglunds) ikon Ayn Rand. Den rysk-amerikanska filosofen slog vid 44 års ålder klorna i en 19-årig beundrare, biografiförfattarinnans pojkvän Nathaniel Branden.
Efter några år tvingade Ayn Rand honom till en sexuell relation, trots att de båda var gifta på annat håll. Hon använde moralfilosofiska argument för att han skulle göra henne till viljes i de sadomasochistiska lekar som hon älskade. Det tog 18 år innan han vågade ta sig ur den destruktiva relationen.
För att råka ut för en pedofil, eller för den delen en mäktig person som helt lagligt lyckas ta makten över den som just blivit ”lovlig”, är ingen barnlek. Det skadar pojkar och flickor för livet.

När det gäller den svenska pedofilen, så försäkrar nu ”pojkvännen”, som fyllt 18 år, att han älskar henne och att de ska gifta sig. Men den 32-åriga kvinnan hade aldrig avslöjats om han inte berättat om sin situation för andra närstående.
Och det är då helvetet bryter löst, det visar alla de ovanstående historierna. När pojken berättar för en ansvarstagande vuxen, eller vill ha en jämnårig flickvän, då blir den kvinnliga pedofilen som galen och gör allt för att återta makten över pojken. För det är makt denna ”förbjudna kärlek” handlar om.

Av Britta Svensson
britta.svensson@expressen.se