Manifestation på Medborgarplatsen. Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN
Manifestation på Medborgarplatsen. Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT / TT NYHETSBYRÅN
Britta Svensson

Visar vilka starka krafter som vill agera utanför samhället

Publicerad

Det växer fram starka känslor mellan svenskar och ensamkommande afghaner.

De tar sig många uttryck.

En del beslutar sig för att gömma dem som ska utvisas.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

I den stora flyktingvågen 2015 kom över 23 000 personer med afghanskt medborgarskap till Sverige och sökte asyl som ensamkommande barn under 18 år.

En del har visat sig vara äldre, en del har inte skyddsskäl, en del får avslag och ska utvisas.

En sittdemonstration som kräver att utvisningarna till Afghanistan stoppas började på Mynttorget i Stockholm 6 augusti, fortsatte på Medborgarplatsen, och fortsätter nu på Norra Bantorget.

Migrationsverket har svarat att de ger 83 procent av ensamkommande barn från Afghanistan uppehållstillstånd, men att en amnesti för alla bara kan beslutas av riksdagen.

Chansen till det är liten. I stället har en rad svenskar tagit saken i egna händer och gömmer dem som ska utvisas.

Det handlar om ett stort engagemang från människor som inte bara passivt vill betala skatt eller lyda myndigheter, utan vill göra en insats själva för det de anser är viktigt. Det visar på vilka starka krafter det finns som vill agera utanför samhället även i det välordnade Sverige.

De som gömmer utvisningshotade är beredda att avstå mycket och arbeta hårt. De utmanar ofta både sin omgivning och samhället i stort.

 

Blicken är stadig när en kvinna som gömmer en ung man som fått avslag säger till mig att han kommer att dödas om han återvänder.

Det Migrationsverket kommit fram till, efter sitt regelverk, efter långa utredningar och stora kostnader är inget hon bryr sig om.

Hon tror på hans historia, och gömmer honom så att han om fyra år ska kunna söka asyl på nytt.

Starka känslor har växt fram mellan många svenskar och afghanska ensamkommande. Medan en del engagerar sig för fler i sin professionella roll, finns det andra som får en djupare relation till bara en.

 

I häkte sitter Mohammad Rajabi, den afghanska kille som mördade Johanna Möllers pappa efter att ha "tagits om hand" av henne. Det mest extrema uttrycket för hur fel det kan gå.

Andra får omtanke och hjälp på ett bra sätt. Det är gripande att upptäcka hur vuxna kvinnor, och en och annan man, sätter familj, ekonomi, privatliv och yrkesliv på spel för att, som de uppfattar det, rädda en ung afghansk kille.

Men de unga afghaner som blir gömda är rättslösa. Ingen socialtjänst, inga poliser eller andra myndigheter kan komma till undsättning om något går fel.

De tvingas tävla om svenskars gunst, om att bli utvalda, och utelämnade till det svensken tycker är bäst.

Om risken uppstår, har de svårt att värja sig mot övergrepp, fysiska eller psykiska, från den som gömmer.

Och vad händer om den snälla svensken plötsligt tröttnar?

De unga afghanerna bär inte på en historia, utan tusentals. Det kommer att ta åratal för alla att få sin situation klargjord, att få veta om de beslut de fattat var bra eller dåliga. Det finns ingen enkel väg till lycka och ett bra liv i den situation de hamnat i.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag