Britta Svensson

Svenskarna som inte bryr sig om religion har ändå stenhårda krav på att kyrkan ska leverera

Publicerad

Kyrkans akademikerförbund skräder inte orden. Att vara präst är Sveriges farligaste yrke. Det hade man kanske inte trott.

Men Försäkringskassan säger samma sak. Bland kvinnliga yrkesarbetande är det präster som har högst risk för att bli sjukskrivna på grund av stress och psykisk utmattning. De ligger i topp före socialsekreterarna.

Vad är det som händer egentligen, kan man undra? Det är väl få svenskar som bryr sig om kyrkor och präster överhuvudtaget? Är vi inte världens mest sekulära land?

– I min församling ansvarar varje präst för två begravningar samt tre vigslar eller dop varje vecka, säger kyrkoherden Carina Nilsson i Lidingö församling till TT.

Det låter tufft.

Vilket ungt par som i dag enligt tidens sed ska ha ett påkostat kyrkbröllop för hundratusentals kronor skulle vara nöjda med en präst som bara betar av arbetsdagen?

Innerligt och djupt känt ska det förstås vara. Och ordentligt med planering i förväg.

 

Svenskarna som inte bryr sig om religion har ändå stenhårda krav på att kyrkan ska leverera när det är dags. Ve det Luciafirande som inte är tillräckligt fint och stämningsfullt. Och tänk prästen som blandade ihop namnen på den överlevande och den döda på begravningen. Varför fick vårt barn inte lika fina ord vid dopet som prins Nicolas i Slottskyrkan?

Martin Petrés uppsats "Utbrändhet bland präster i Svenska kyrkan" från Lunds universitet beskriver en gränslös tillvaro utan fasta arbetstider där prästen ska vara allt för alla och ständigt tillgänglig.

"Jag skall spela gitarr, göra massa hembesök, vara en hejare på att möta sorgehus, ha trevliga dop, jag skall sjunga bra, predika bra, jag får inte stöta mig med någon och ha tid att läsa teologisk fördjupningslitteratur", suckar en av de intervjuade prästerna.

När det hemskaste händer, då räknar vi med att det finns en präst där, fast vi kanske inte ens är medlemmar i Svenska kyrkan. Men prästen då, hon eller han kanske har sjuka barn eller bokat en golftid? Knappast något som godtas som ursäkt. Bara att komma rusande.

Det sätter alltså en sådan press på den enskilde arbetstagaren att det är mer stressande än att vara socialsekreterare. Verkligen något att fundera på.

– Guds kärlek är gränslös, men människan är begränsad, säger Kerstin Hesslefors Persson, domprost i Lund som skrivit boken "Brinna, bli bränd och glöda igen".

Hon gick in i väggen, eller rättare sagt in i sakristian och lade sig ner, när hon stod vid altaret en söndag och skulle leda nattvarden. Hon orkade inte längre.

 

Själv hade jag nog knappast ens fattat att präster har ett fackförbund. Men det finns och nu har de en rad krav som på ett hårresande sätt visar läget: de vill att präster ska få rätt till fritid, rätt att inte behöva arbeta på semestern, att utnyttjandet av präster för gratis övertid ska sluta och att ledigheterna inte längre ska ha "karaktären av beredskap eller jour".

Det stora problemet är kanske ändå det som en präst i Martin Petrés uppsats uttrycker, trängd av krävande brudpar som undrar om det måste vara så religiöst i kyrkan, av hjälpsökande som blir hotfulla när de inte får kontanter och föräldrar som flockas när det är gratis barnaktiviteter med bjudfika:

– Vi har världens bästa budskap, men ingen är intresserad.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag