Britta Svensson

Han fortsätter att vara en del av problemet

Publicerad

Han tycker att han har blivit missuppfattad.

Men faktum kvarstår: han håller fast vid en syn på kvinnlig kompetens som flera tunga aktörer dömer ut.

Jens Spendrup fortsätter att vara en del av problemet.

Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.

I början av 2000-talet var bara sex procent av ledamöterna i börsbolagens styrelser kvinnor. Siffran ökade till 23 procent 2010, men sen dess har den minskat flera år i rad.

Det är inget problem, enligt Svenskt näringslivs ordförande Jens Spendrup. De kompetenta kvinnor som finns har hittats och placerats på styrelseplatserna, och det finns inga fler.

Han upprepade detta i går i SVT:s morgonprogram, att "det finns en brist på kvinnor" som har erfarenheter från chefspositioner i börsbolagen, och därför finns det inte några fler kvinnor att rekrytera till styrelserna.

Han har ett gigantiskt problem när han talar om detta. Medan han själv tror att han diskuterar en teknisk detalj i hur börsbolagen organiserar sig, hör vi som lyssnar på honom hur han nedvärderar Sveriges hårt arbetande kvinnliga befolkning.

Det fungerar tyvärr så. Och Spendrups katastrof är att han inte förstår detta.

Han säger själv på slutet, lite desperat, att av hans fyra senaste chefsrekryteringar har tre varit kvinnor. Men han börjar inte där. Han börjar inte med att berätta om hur starka, kompetenta kvinnor varit med och byggt upp det svenska näringslivet. Hur han hittade kvinnliga ledamöter till Spendrups styrelse. Hur han representerar kvinnliga företagare i sitt jobb.

Han börjar med inkompetensen. Han klamrar sig fast vid den kvinnliga inkompetensen.

Det är hans jämnåriga kollega, finansmannen Sven Hagströmer, 70, som analyserat konsekvenserna av det allra bäst när han sa till Svenska Dagbladet:

– Nu har han gett ett alibi till valberedningar och rekryteringsgrupper. Jens Spendrup säger att alla kvinnor med kompetens redan sitter i styrelser. Så det är bara att sluta leta eftersom det inte finns någon ytterligare kompetens i nuläget.

 

Hagströmer har själv gått motsatt väg, och startat stiftelsen AllBright för att öka andelen kvinnor på ledande positioner. I går sade sig stiftelsen ha tillgång till 25 000 kvinnor lämpliga för styrelseuppdrag. Rättviseförmedlingen skrev i ett öppet brev att de har en lista på 1000 kvinnor.

På frågan om det inte i själva verket är så att män väljer män, nämligen att män kvoterar in män, svarade Spendrup i SVT att "alla valberedningar ska bredda sitt sökande, absolut".

I Svenskt näringslivs egen valberedning sitter åtta män och en kvinna. En av männen är Jens Spendrup.

Vilken ofantlig kompetens krävs det för att sitta i den, som inte fler kvinnor har? I ett näringsliv där 35 procent av cheferna är kvinnor, enligt Spendrups egna siffror?

Jens Spendrup är en del av problemet med ojämlikheten i det svenska näringslivet, det har han tyvärr visat flera gånger de senaste dagarna.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag