Britta Svensson

Hur orkar hotade kvinnor leva med hatet?

Publicerad

Hur orkar hotade kvinnor leva med det här ofattbara hatet?

Jag beundrar Annie Lööf, Mona Sahlin, Birgitta Ohlsson och andra som klarar av ett liv i offentligheten trots det vidriga, sexualiserade hat de utsätts för.

Frågan jag ställer mig är: Stöttar vi andra dem tillräckligt?

Det är dagen före lucia, klockan är tjugo i åtta på morgonen, kolmörkt ute. Någon som kallar sig "Bengan", men som enligt sin mejladress heter något helt annat, sätter sig framför datorn och skickar i väg följande meddelande till mig:

"AFA; Expo med flera hotar, vandaliserar åsiktsmotståndarnas bilar och hem! Det vet du, eller hur??? Hoppas att du också drabbas av det?// Bengan".

Själv ser jag det några timmar senare, när jag stigit upp efter att ha arbetat sent kvällen innan.

Det var i går, en vanlig dag på jobbet.

I mejlkorgen mal näthatet på, eller kanske man ska kalla det nättjatet. Alltid samma refräng, om och om igen. Jag ingår i en PK-maffia som bara umgås med andra som tycker likadant, Sverigedemokraterna är förföljda, Sverige är en diktatur som styrs av feminister.

Sanningen är att jag umgås med många olika sorters människor, Sverigedemokraterna ska granskas, och Sverige är ett land där det tack och lov är drägligt att vara kvinna.

Det groteska kvinnohatet från nätmobben är skrämmande, det är ett hot om att vi inte ska ta för mycket plats, då kan också vi drabbas. Som flera kända politiker, författare och debattörer.

Men det svarta hatet har en motpol, även i min mejlkorg. "Morgonen blev mycket ljusare", var Monica Johanssons reaktion på det jag skrev i gårdagens Expressen.

Jesper Värn i Nacka skickade en "nätkram". "När nättrollen blir upplysta och inte kan gömma sig i anonymitetens mörker krymper de ihop, försöker urskulda sig och förvandlas till de ynkliga krakar som de i själva verket är", mejlade Magnus Eriksson.

Ralf Fredriksson skrev om 70-talet som "ett samhälle där man ofta pratade om solidaritet med de som inte var lika lyckligt lottade och inte kallade dessa medmänniskor för parasiter. Ett samhälle där man strävade efter jämställdhet och inte kallade unga medvetna kvinnor för horor".

"Vi är så många som längtar efter ett samhälle med tolerans och respekt där människor får vara som de är", skriver Anna-Karin Andersson i Falköping.

Det var gårdagens enklaste, och sannaste mening i mitt mejlflöde. Gör skillnad i dag, stötta en hotad kvinna.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag