Britta Svensson

Hedersmord är svårare att utreda än brott inom maffian - ingen berättar

Publicerad

Det har skett hedersmord förut i Sverige.

Men inget så brutalt som det på Maria, 19.

Hon höggs mer än 100 gånger med två knivar och en sax.

Åtalad: hennes egen 16-årige bror.

Det är svårare att utreda hedersmord än brott inom maffian.

Ingen berättar. De ytterst ansvariga går fria.

Socialstyrelsen har riktat svidande kritik mot Landskrona kommun när det gäller behandlingen av Maria, som enligt myndigheten "en längre tid haft kontakt med socialtjänsten i Landskrona efter våld och hot från sin familj".

Men när Marias numera 17-årige bror i går åtalades för det mycket brutala mordet på henne 23 april vågade åklagaren Magnus Larsson inte tala om hedersmord.

Han sa att: "i medierna har det spekulerats i någon slags heders­motiv", men att polisen inte kunnat hitta några bevis för det.

Socialstyrelsen anser för sin del att det är bevisat att det var bakgrunden till hoten mot Maria. "Personalen har inte haft tillräcklig kompetens om våldutsatta kvinnor och hur heders­relaterat våld tar sig uttryck. Det ser vi allvarligt på", skrev socialstyrelsen när de krävde att Landskrona kommun "genomför en rad åtgärder för att komma till rätta med bristerna".

Det är vanligt att den grupp äldre manliga släktingar som beslutar om ett hedersmord ser till att den som får i uppgift att utföra mordet är så ung att han högst kan få några års ungdomsvård.

Så såg mönstret ut vid hedersmordet på Sara, 15, i Umeå 1996. Det fanns misstankar om att äldre manliga släktingar beställt mordet, men den delen av utredningen lades ner. Saras 16-årige bror och 17-årige kusin dömdes till tre och ett halvt respektive fyra års fängelse för att ha strypt henne till döds.

Att lägga ut hedersmordet på en mycket ung person är ett infernaliskt skickligt system som gör det väldigt billigt att mörda. För de styrande äldre männen är mordet nödvändigt för att tvätta släkten ren från den skam en kvinna dragit över den, enligt hederskulturens sätt att se på saken.

Polisen kan sällan komma åt beställarna av hedersmord på grund av en tystnads ­ kultur som liknar den inom sicilianska maffian, omertà.

Maria var bara 16 år gammal när utrikesdepartementet hjälpte henne till Sverige, efter att hon brutit upp från ett påtvingat äktenskap i sitt hemland. Hon hade en bakgrund som leder misstankarna till ett hedersmotiv för mordet.

- Jag kommer definitivt att nämna det, säger advokat Elisabeth Massi Fritz till TT. Hon är målsägandebiträde för Marias äldre syster som biträder åtalet.

Den som bryter hederskulturens eget omertà brukar vara en syster, och ibland som i Saras fall, en mor. Fadimes syster vittnade mot sin far, mördaren, liksom Pelas syster mot sina farbröder.

Pelas systers advokat var just Elisabeth Massi Fritz, den första som sa meningen "det är ett hedersmord" i en svensk rättssal.

Under rättegången mot Marias bror, som förnekar att han är skyldig, kan det bli så att en syster, och en modig och banbrytande advokat som Elisabeth Massi Fritz, är de enda som vågar tala klarspråk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag