Sugen på storstadssemester?

Då är det här sajten för dig!

Har du tur?

Du kan bli miljonär. Ta chansen här!

Storlek på text:
Skriv ut text

Britta Svensson

Det pratas inte längre om drogers skadeverkningar. Knark är en icke-fråga.

Läs fler krönikor! Här finns alla Britta Svenssons krönikor!
Annons:

Drogerna blir aldrig storyn längre. Om Anders Behring Breivik dödar 77 människor, påverkad av en mix av anabola steroider, efedrin och koffein, är det ingen som ger drogerna skulden.

Trots att en del av våldsbrotten i Malmö har kopplingar till droghandel, glöms den biten bort. Man talar mer om innehav av illegala vapen och gängbrottslighet - mindre om droghandeln som göder kriminaliteten.

Till och med när en av världens mest kända knarkare, Whitney Houston, dör uppstår det ett hål i historien.

- Vi kunde sitta hemma tillsammans, utan att prata med var­andra, och bara röka marijuana spetsat med kokain, sa Whitney Houston till Oprah Winfrey i en intervju 2009.

Hon berättade om livet med maken Bobby Brown. Whitney Houston var rädd för att kopplas samman med ordet "crack". En fattigversion av kokain som främst använts av svarta amerikaner i slumområden.

- Först av allt, låt oss slå fast en sak. Crack är billigt. Jag tjänar alldeles för mycket pengar för att någonsin röka crack, sa hon 2002.

För Oprah erkände hon sen att det var i den formen hon använde kokain. Fast då inte i den stigmatiserande crackpipan utan blandat med marijuana.

Varför? Hon sa själv att hon aldrig fått vara en normal ung människa, och att hon ville ta tillbaka åren mellan 20 och 30 som försvunnit i karriären som världsstjärna.

Och att drogerna var en dörr hon kunde fly igenom.

- Du lägger det i din marijuna, Oprah, du spetsar med det, du rullar ihop det, och du röker det i ditt gräs.

Och när du är 48 år, så dör du.

Det pratas inte längre om drogers skadeverkningar, ingen gräver i vem som tjänar pengar på droghandeln i Sverige, vilka som far illa av den.

Knark är en icke-fråga.

I varenda amerikansk komedi numera ingår stapelvaran cannabisskämt, där en alltför ung, gammal, tjock eller stel person luras att röka på, med efterföljande gapskratt.

Lika vanligt som våra svenska spritskämt. Något normaliseras som inte är normalt i vår kultur.

Det har ätit sig in i opinionsundersökningarna. 29 procent av männen i åldern 16-19 år vill legalisera cannabis, enligt en webbundersökning Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, RNS, gjorde i höstas.

Bara hälften vill att cannabis ska vara förbjudet.

"Att legalisera cannabis har gått från att vara en ickefråga till att åtminstone ett fåtal aktivt driver frågan", skriver Linda Nilsson från RNS i tidningen Narkotikafrågan.

Och i opinionen finns det nu en stödtrupp, även om 81 procent av hela befolkningen är negativa till en legalisering av cannabis, och 67 procent av gymnasietjejerna.

Faktum är att bara 7 procent av kvinnor 16-19 år vill legalisera, tre gånger fler svarar "vet ej". Det är tonårskillarna som går på, och det märks också när man skriver om den här frågan.

Då kommer mycket långrandiga mejl från unga män som hänger på de olika cannabissajter som florerar.

Legalisering av cannabis är alltså en aktuell fråga, medan drogskador inte är det.

Så konstigt har det blivit.

Är det för att problemet är så självklart för oss, eller för att vi har glömt bort att det är problemet?

Det offentliga nedbrytandet av Whitney Houston handlar ju bara om det. Inte om hennes personlighet, musikindustrin eller något annat. Bara om att knark är bajs.

Annons:
Annons:
Fler krönikor av Britta Svensson
NYHETSKRÖNIKÖRER
Annons:
SPORTKRÖNIKÖRER
NÖJESKRÖNIKÖRER
Senaste nytt
Annons:
SPORT
EXTRA
SPORT
Annons:
Mest läst i dag
BLOGG
SPORT
Annons:
EXTRA
MODEBLOGGEN

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar:
Ajax loader

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar:
Ajax loader