I bussen på väg till Utöya satt jag bredvid en av Norges mest kända författare. Jag ställde frågan som jag funderat på ett tag. Om man kommer utifrån är det svårt att begripa sig på Anders Behring Breivik. Är det lättare för en norrman? Förstår man då var han kommer ifrån?
Det snabba och definitiva svaret var nej. Det går inte att förstå honom. Det han har gjort är obegripligt.
Det är många saker som leder fram till att en människa blir en grov våldsbrottsling. Mycket svår vanvård, fysisk eller psykisk, under uppväxten. Närhet till våldsutövning. Brist på bra förebilder, överskott på dåliga.
Breivik ser utåt så välmående, till och med nöjd, ut. Vad kan han ha råkat ut för? Det finns antydningar om sexuella övergrepp och socialt utanförskap. Jag är övertygad om att inom honom finns en berättelse som leder rakt till Utöya.
Det måste vara så, för han är människa, inte en maskin. Hur mycket våldsamma datorspel en ung person än ägnar sig åt, så leder det inte till våld i verkligheten. Det krävs fler ingredienser.
De ungdomar som överlevde Utöya-massakern kommer hela livet att fundera på frågan: Varför? Hur kan en människa vilja utföra de här brotten?
Författarens svar skavde inom mig. Breivik finns ju. Han är norrman, en produkt av landet Norge. Han måste kunna förklaras, liksom jag kan förklara Malexandermördarna, och Gellert Tamas i en briljant bok förklarade lasermannen.
Man han är norrmannen som inte får finnas. Ett ufo, en apart. En riktig norrman ska dela ut Nobels fredspris, och hålla upp en röd ros tillsammans med andra. Den avige knäppgöken som blev terrorist och massmördare platsar inte bland världens finaste folk.
I själva verket levde han i samma värld som ungdomarna som åkte till Utöya. Tv-dokumentären "Utöya, en liten ö i världen" visade ungdomar på väg till ön, och på plats i regnet den första dagen på lägret. Allt glatt nojs och glam som, i ett isande klipp, man plötsligt förstår pågår samtidigt som Anders Behring Breivik planlägger sitt dåd.
Det hände samtidigt. Anders Behring Breivik var en människa i Norge samtidigt som hans offer var det. Det går aldrig att komma ifrån.
Han var i full frihet, inte intagen på något sjukhus. Han kunde planlägga ett av historiens värsta terrordåd med minutiös exakthet. Så komplicerat att det framstår som omöjligt.
Men Breivik utförde det. Till och med det allra svåraste, att lura besättningen och AUF-ledarna på färjan till Utöya att han var polis. Så att de själva hjälpte honom att komma till ön.
Denna person, Anders Behring Breivik, kan säkert lida av paranoid schizofreni, som de som undersökt honom påstår. Men hade han bara gjort det, hade han suttit kvar vid datorn med sina alltmer snåriga funderingar. En schizofren person är inte med automatik någon som kan utföra våldsdåd.
Som kriminell är han fullt tillräknelig. Det vore ett fruktansvärt svek mot ungdomarna på Utöya att göra honom till någon som inte går att begripa, en galning som ska stoppas undan på mentalsjukhus och sen glömmas bort.
Den norske förundersökningsledaren sa till mig att förhören med Breivik är ett unikt tillfälle att kartlägga en terrorist. För det är det han är, Anders Behring Breivik - en terrorist och inte en patient.
