Britta Svensson

Alla som har adhd dödar inte - men den som dödar kan mycket väl ha adhd

Publicerad
Uppdaterad
Expressen getinglogga
Detta är en krönika. Analys och ställningstaganden är skribentens.
YSTAD. Pojken har vuxit till sig under vintern. Han har klippt av de blonda lockarna och skaffat glasögon.
15-åringen som Ystads tingsrätt säger är skyldig till mord på sin 19-åriga storasyster på gården i Vollsjö i somras ser inte längre ut som ett barn.
Men han ler fortfarande busigt mot sin storebror, som om de två hade hyss på gång. Men storebrodern, som finns på plats i rättssalen tillsammans med mamman och den andra systern, möter inte blicken, och när det är slut vänder han ryggen till och går ut ur sal 1.
15-åringen leds ut av personal på det ungdomshem där han suttit sen han släpptes ur häktet.

I går avslutades den långdragna rättegången, där pojken undersökts två gånger. Både den första rättspsykiatriska undersökningen, och den som socialstyrelsen gjort, kom fram till att pojken, enligt sin advokats ord "har adhd i kombination med Asperger".
Slutsatsen blev att pojken bör få rättspsykiatrisk vård. Ystads tingsrätt ska bestämma hur det blir i sin dom 25 mars.
Även de två andra tonårspojkarna som mördade i somras, i Sparsör och Stureby, beskrevs av kompisar med ord som "han såg ut som han hade adhd", och "jag är övertygad om att han har adhd".
Båda räknades som psykiskt friska.
Professorn i rättspsykiatri Henrik Anckarsäter i Göteborg forskar om kopplingen mellan neuropsykiatriska funktionshinder och brott bland ungdomar. Han uttalar sig inte om de tre ovanstående fallen, utan pratar i generella termer.
Han säger att adhd och Aspergers syndrom i svåra fall kan vara vad lagen definierar som en allvarlig psykisk störning. Men det finns också personer med de diagnoserna som inte är personlighetsstörda alls.
Det är här det blir knepigt. Man måste helt enkelt hålla två tankar i huvudet samtidigt.
Den ena är att mer än hälften av de ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård eller omhändertagits enligt LVU har neuropsykiatriska diagnoser. 15- 20 procent har "allvarlig problematik".
Den andra är att de allra flesta ungdomar som har de här diagnoserna aldrig begår brott.
Många klarar sig bra.
Sen finns det barn det går riktigt snett för, de som gör sig skyldiga till allvarligt våld eller sexuella övergrepp före puberteten, en stor riskfaktor för kriminalitet också som vuxen. Absoluta flertalet har någon typ av neuropsykiatriskt problem i botten.
Som adhd, Asperger, autism eller delar av de diagnoserna, så kallad autismspektrumstörning.
Alla som har adhd dödar inte (naturligtvis). Men den som dödar kan mycket väl ha adhd.

Det är inget skuldbeläggande, det betyder att det är viktigt att alla med neuropsykiatriska funktionshinder får rätt hjälp. Det finns läkemedel, kognitiv beteendeterapi, psykoterapi mot aggressivitet, anpassad skolgång.
15-åringens advokat säger att pojken levde i en misär där han inte fick sin medicin ordentligt, där han inte hade fasta rutiner, där han vanvårdades.
- Nu mår han bättre, han blir omhändertagen på ett helt annat sätt.
Pojken är på ett LVU-hem, där han är del av den majoritet som har de problem som beskrivs ovan. Först när han mördade fick han den hjälp han borde varit garanterad som ett barn med ett allvarligt funktionshinder.
Det är den sorgliga sanningen om den 15-årige mördaren i Vollsjö.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag