Jag kan konstatera att Kristina Lugn nu finns på Facebook. Än så länge har vi bara en gemensam vän (journalisten Göran Rosenberg) men eftersom Lugn lät lite ilsken på telefon senast vågar jag inte skicka henne någon vänskapsförfrågan. Inte ens efter att ha hört hur hon löste svenska folkets relationsproblem på löpande band i P1-programmet "Allvarligt talat" i somras.

En annan rödhårig poet som däremot ingår i mitt nätverk är den skönlockige skåningen Bob Hansson. Också han ger sig nu in i relationsbranschen med boken "Kärlek - Hur fan gör man?", där han intervjuat olika kändisar om deras syn på samlevnad.
Män och relationer ligger i tiden. I Dagens Nyheters söndags-bilaga i helgen gick två skilda politiska profiler i armkrok med samlevnadsfrågorna. Liberale ledarskribenten Niklas Ekdal ser vår tids familj som "ett socialt experiment" medan debattören Dan Josefsson - som förra hösten utpekades som ett slags vänsterpolitisk playboy i en omtalad svensk roman - har vaknat till insikt och skrivit en relationsmanual ihop med en psykoterapeut.

Själv är jag rätt splittrad till hela den här nya relationshysterin. Å ena sidan nickar jag inkännande åt den amerikanska tv-serien "Tell me you love me" på onsdagskvällarna, ett slags modern motsvarighet till Bergmans "Scener ur ett äktenskap".
Å den andra avböjer jag oförstående min frus förslag att äta "en bit ost" tillsammans när barnen somnat. Det, hävdar hon, är lika psykopatiskt som att tacka nej till kaffe på en anställnings-intervju.