Tycker du att du är för rund om magen, för bred om baken eller för tjock om låren? Börjar du en ny bantningskur varje måndag? Då är du är i gott sällskap.
Många svenskar, särskilt kvinnor, är fast i bantningsträsket. Mer än varannan svensk har försökt banta senaste året. Var tjugonde svensk kvinna startar en bantningskur minst en gång i veckan. Detta enligt en Demoskopundersökning Expressen gjort bland tusen vuxna svenskar.
Omkring 200 000 svenskor bantar alltså nästan jämt. De flesta gör det inte för att bli friskare eller leva längre. De vill bli vackra. Vi kvinnor jagar illusionen om den ”perfekta kroppen”. Och den ”perfekta kroppen” är tunn, inte rund.
Kvinnor och flickor med helt normal vikt bantar, visar svenska studier. I klädbutiker för vuxna kvinnor säljs plagg i size zero, storlek 32, en storlek som motsvarar en normal åttaårings midjemått. Att ta en chokladbit eller bulle till kaffet kallar vi numera för att ”synda”.

Det är välkänt att bantningskurer ökar risken att drabbas av ätstörningar eller hamna i jojo-bantningskarusellen. Men bantning är också ett säkert sätt att bli både dummare och mindre framgångsrik. Det hävdar Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.
– Forskningen visar att kvinnor som bantar får sämre minne och koncentrationsförmåga. De blir så besatta av bantning att de blir psykiskt blockerade, mindre fokuserade och kreativa. Det påverkar förstås hur kvinnorna presterar på jobbet.
Att förneka sig viss mat, som de flesta dieter går ut på, är heller inget recept för lyckad viktminskning. Tvärtom. När man väl tillåter sig att äta det förbjudna äter man extra mycket.
– Det förbjudna blir extra åtråvärt och vi kompenserar oss, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.
I stället tyder forskningen på att de som äter ”onyttigheter” de tycker om ibland faktiskt har större chanser att bli av med eventuella extrakilon och att hålla en sund vikt. För belöningssystemet i hjärnan är viktigt och behöver ”matas” för att vi ska må bra, säger Charlotte Erlanson-Albertsson.
– Vi behöver belöning då och då. Den som förnekar sig för mycket kan bli deprimerad.

Strävan efter den perfekta kroppen kan faktiskt göra dig olyckligare. Det anser Bengt Brülde, lyckoforskare och docent i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet.
– Perfektionism, vare sig det gäller kroppen, hemmet eller partnern, är av ondo för välbefinnandet. Målsättningarna är för höga, det perfekta är ouppnåeligt och att man riskerar att misslyckas därför gång på gång.
Färska studier visar också att några extrakilon inte är någon hälsorisk om man rör på sig. Att vara rund och rörlig är sundare än att vara en mager soffpotatis. Enligt Bengt Brülde är motion rena lyckopillret. Fysiska aktiviteter befrämjar känslan av lycka i livet.

Vi människor är helt enkelt biologiska varelser som är gjorda för att röra på oss – och för att njuta av livets goda ibland. Så om du vill bli lyckligare, smartare, friskare och mer framgångsrik – unna dig en bulle till kaffet och lär dig bugga i stället för att banta!