I dag är vi alla socialister.
Kapitalismen var ett stickspår. Nästan alla vill nationalisera mera numera, från republikanska senatorer i Washington till vår egen finansminister, kamrat Mats Odell, och bilhandlardrottning Mona Sahlin.
Alltmedan antiutsugningsminister Anders Borg skäller på de giriga bankerna.
Lars Ohly hade alltså rätt hela tiden. Och han leder helt följdriktigt Sveriges tredje största parti, enligt Demoskops decembermätning.
Nu tog jag ju i en smula. Kapitalismen är inte död, den bara hostar lite blod. Men antagligen framstår Lars Ohly som mindre extrem i dag än Före Finanskrisen. Att förstatliga känns inte fanatiskt just nu, bara nödvändigt eller till och med modigt. De som framstår som fanatiska är snarare de som hänger fast vid sin kärlek till utgiftstak och överskott i budgeten. Nu är det inne att göra som ekonomen John Maynard Keynes sade och sätta sprätt på statens pengar så att hjulen börjar rulla.
Precis det som Lars Ohly har velat hela tiden.
Lars Ohly brukar alltid låta optimistisk om sitt partis framtid: om svenskarna bara inser hur bäst vänsterpartiet är, kommer de strömmande. Det är blott en tidsfråga.
Jag delar inte riktigt den åsikten. Och vänsterpartiets framgångar i månadens Demoskop får man ta med en nypa salt. Väljaropinionen verkar vara ännu rörligare än vanligt detta halvår - föga förvånande. Ständigt får vi höra att det som sker med världsekonomin är helt extraordinärt. Det liknar ingenting. Inga gamla sanningar gäller.
I det läget är det inte lätt att veta vem man ska lita på.
Fast en vänstervind vore förstås inte särskilt förvånande. Moderaterna gick framåt nyligen, när det var akut, actionpackad, finanskris. Reinfeldt och Borg tycktes ha läget under kontroll och medborgarna gav sitt fosterländska väljarstöd som tack. Men nu börjar finanskrisen förlora nyhetens behag och den grå, grusiga, grötmagade lågkonjunkturen har hamnat i förgrunden.
Och om alliansen hade svaret under högkonjunkturen - "arbetslinjen" - så tycker nog många att vänstern framstår som bästa kortet när det gäller "arbetslöshetslinjen". Trygghet, helt enkelt.
Det naturliga skulle vara att socialdemokraterna växer, men Mona Sahlin har som bekant haft en mörk höst. Hon har inte agerat förtroendeingivande och hennes samåkning med miljöpartiet har retat vänsterflygeln. Inte konstigt om de vandrar åt Ohly till, om än bara som protest när opinionsinstitutet ringer.
Det ska bli intressant att se om socialdemokraterna trevar sig mer åt vänster nu, retoriskt, eller rentav glömmer den omprövning av politiken som sattes i gång efter valförlusten. Det kuriösa förslaget att köpa ut Volvo och Saab med våra stackars pensionspengar tyder på att man är ute och slirar.
Men alliansen har ödet i sin hand. Om stimulanspaketet som lades i fredag är början till en arbetslinje, bättre anpassad till lågkonjunkturen, kan de mota vänsterpopulismen i grind.
Det vore bra. Och om de slår till och höjer taket i a-kassan stärker de sina socialliberala aktier väsentligt.