Puss på dig matte! Men vad vill hunden egentligen säga när den slickar dig runt munnen? Foto: Colourbox
Puss på dig matte! Men vad vill hunden egentligen säga när den slickar dig runt munnen? Foto: Colourbox

Förstår du hunden? 14 vanliga misstolkningar

Publicerad

Hunden kan tala med oss - fast på sitt sätt. Människor är alla olika bra på att tolka hundar, och samma sak gäller för dem. Hundforskaren Per Jensen reder ut situationerna där vi missförstår varandra.

Vissa personer har en till synes övernaturlig förmåga att förstå sig på hundar och göra sig förstådd.

Vad allt handlar om är att de knäckt koden till djurets beteende. Hundar iakttar oss ständigt och agerar utifrån vårt kroppsspråk - och förväntar sig att vi ska avläsa deras.

När kommunikationen brister beror det ofta på att vi förmänskligar vår fyrfota vän, berättar Per Jensen, författare till nya boken "Hundens språk och tankar".

- Man tror att hunden begriper ens intentioner, men den tolkar och säger ifrån efter sina egna förutsättningar, säger han.

Att en spänd hund med rak rygg, rest ragg, bakåtlutade öron och blottade tänder innebär problem kan de flesta lista ut.

Sämre är det med tolkningen av djurets läten.

Svårtolkad morrning

En morrning kan betyda allt från en varning för fara till en demonstration av ilska eller en yttring av glädje.

Även hundens "röst" skiljer sig markant mellan raserna.

Mopsen och boxern är två exempel på hundar med en imponerande vokabulär - som vi dessvärre inte alltid förstår vidden av, berättar Per Jensen.

- De kan inte vinkla öronen, rynka på nosen eller vifta med svansen som många andra. På grund av att fram­aveln stympat deras signalförmåga har de specialiserat sig på ljud, men det kräver att man förstår dem för att kunna tolka.

Möts hundens - och din - bristande kommunikationsförmåga med aggressioner kommer er relation att bli mer problematisk med tiden, menar Per Jensen.

I stället krävs ett förutsättningslöst lyssnande och studerande för att bygga upp en fungerande länk mellan människa och djur.

- Undvik att göra hunden osäker. Behandla den som en turist man möter som inte kan ens språk, och försök förstå vad den menar.

14 BETEENDEN SOM MISSTOLKAS

1. Läppslickning:

Betyder i regel inte att hunden är hungrig utan är en undergiven, fredlig signal för att undvika konflikt. Kan även kombineras med att slicka i mungipan på annan hund eller människa - som en valp gör när den tigger mat.

2. Ylande:

Innebär inte automatiskt att hunden har ont eller är olycklig. Ylandet hade troligtvis förr en viktig funktion för flockens sammanhållning och kan lockas fram hos vissa individer av skarpa, ihållande ljud. Glassbilen eller munspelsövande är två klassiker.

3. Nafsar mot ansiktet:

Att en hund hoppar upp och nafsar efter ansiktet på en besökare kan uppfattas som att den är arg, ouppfostrad eller försöker bita. Faktum är att det är ett vänligt hälsnings-beteende, som härstammar från vargarna. När vargar är som mest vänliga smånafsar de varandra.

4. Morrningen:

Tolkas ofta fel. När glädjen eller entusiasmen bubblar över får hunden ofta ur sig en djup morrning. Detta sker inte sällan i mötet med en människa. Viftande svans, avslappnade läppar, uppåtstående öron och halvslutna ögon vittnar om att hunden bara är euforisk.

5. Sprätter grus:

När hunden bajsat eller kissat sprätter den med tassarna så grus och jord far åt alla håll. Det kan uppfattas som att hunden försöker gräva ner sina lämningar, men i själva verket är det tvärtom. Avföring och urin används som doftmarkeringar och när hunden sprätter sprids dofterna ännu mer. Alltså ett sätt för hunden att signalera att den är på sitt hemrevir.

6. Visar rumpan:

Att få en bakdel mot sig när man hälsar är höjden av artighet - från hundens sida. Analregionen är rikt körtelförsedd och hundar som möts ägnar mycket tid åt att lukta varandra i det området, för att få en full bild av hundens identitet.

7. Äter avföring:

Att äta avföring är ett naturligt beteende hos hundar, och gräsätarnas spillning innehåller en del nyttigt. Det finns de som tror att de tidiga hundarna i det gamla jägarsamlarsamhället var viktiga för att hålla rent vid latrinerna.

8. Rullar i äckel:

När hunden hittar något riktigt illaluktande lägger den sig och rullar rygg och flanker i det. Det kan vara ruttnande djur, hästgödsel eller något annat som vi tycker är äckligt. Vissa tror att det är ett sätt att maskera den egna doften för att förvilla bytesdjur. Andra tror att det är ett sätt att skapa en gemensam doft i flocken eller en doftsignal för att signalera status.

9. Huvud i skrevet:

Hundar som kör huvudet i skrevet försöker hälsa på samma sätt som de gör med varandra. Runt könsöppningarna har hundar körtlar som avsöndrar dofter som informerar många olika saker som kön, ålder, reproduktionsstatus, styrka och mycket av detta går att avläsa även hos oss.

10. Sträcker sig framåt:

En självklar signal för hundfolk, men som för lekmannen kan feltolkas som en stretchövning. Att frambenen läggs platt mot marken samtidigt som bakbenen är sträckta och kroppen kraftigt framåtlutad är helt enkelt en lekinvit. Ofta kombinerat med

tillbakadragna mun- gipor och öronen framåtvinklade.

11. Sena utskällningar:

Om tillrättavisningen inte kommer precis när hunden gör fel är risken att den inte förstår skälet bakom. Utskällning efter att hunden ätit upp mackan kan uppfattas som bestraffning för att den råkar vara i hallen, där utskällningen ges.

12. Kärleksbetygelser:

När husse kramar matte kan hunden upp­fatta det som att de är aggressiva mot varandra. Nära kroppskontakt kan upp­­levas som hotfullt i hundvärlden och kan få hunden att reagera. Hunden är inte "avundsjuk", den försöker avvärja en konflikt.

13. Leenden:

En leende mun som visar tänder kan missuppfattas som en hotfull hundsignal. Håll läpparna förseglade vid ett första möte.

14. Mänsklig hälsning:

Ögonkontakt, högt tal och fysisk kontakt kan den osäkra hunden uppfatta som hotfullt. Hälsa i stället genom att gå ner på huk, hålla in armarna och vända blicken bortåt - det signalerar vänlighet och motsatsen till hot.

Rikard Ljungqvist
Rikard Ljungqvist

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag