ÖNSKEDRÖM. De flesta barn längtar efter en egen kelgris. Foto: Colourbox
ÖNSKEDRÖM. De flesta barn längtar efter en egen kelgris. Foto: Colourbox

Ett djur stärker ditt barns självkänsla

Publicerad

Högst upp på många barns önskelista står: en hund. Eller en katt, häst, kanin eller undulat.

Men vid vilken ålder kan man introducera en kanin och när kan barnet ta hand om en hund?

Ett sällskapsdjur ger faktiskt barnet mycket mer än något gulligt att se på.

Enligt Ulla Björnehammar, legitimerad smådjursveterinär och ordförande i organisationen Manimalis som jobbar för att sprida kunskap kring sällskapsdjurens betydelse för människan, är det väl dokumenterat att det är bra för barn att få tidig kontakt med sällskapsdjur. Studier visar bland annat att barn som umgås med djur får en bättre förståelse för det ickeverbala språket, vilket gör att de blir mer empatiska, både mot djur och mot människor.

- Dessutom har det visat sig att barns självkänsla stärks mycket när de tar hand om djur, säger hon.

Föräldraengagemang krävs

Men för att det ska bli bra krävs att du som förälder också är intresserad av djuret. Är du inte det rekommenderar Ulla Björnehammar att du försöker hitta andra sätt för barnet att få kontakt med sällskapsdjur. Kanske kan ni besöka 4H-gårdar eller få ha ett marsvin hemma hos någon kamrat som redan har ett?

- Man kan aldrig någonsin lägga ansvaret för ett djur på barn, utan förutsättning nummer ett är att föräldrarna är engagerade. Det blir viktigare ju större djuret är, men gäller ner till minsta hamster.

Om du är lite osäker på om du verkligen vill och kan ha djur är det förstås bäst att inte välja en hund eller katt, utan börja med exempelvis en ökenråtta som inte lever så länge.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag