EXPRESSEN.SE
ÖVERTYGAD. När norska läkaren Sofie Hexeberg - tvärtemot vad hon lärt sig under utbildningen - började ordinera mättat fett till sina patienter blev det äntligen resultat: patienterna blev av med övervikt, fick sänkt blodtryck, förbättrad diabetes och stabilt blodsocker.

ÖVERTYGAD. När norska läkaren Sofie Hexeberg - tvärtemot vad hon lärt sig under utbildningen - började ordinera mättat fett till sina patienter blev det äntligen resultat: patienterna blev av med övervikt, fick sänkt blodtryck, förbättrad diabetes och stabilt blodsocker.

Foto: Inger Marie Grini/Optimal
Visa i helskärm
1/1

Nya budskapet: Ät fett för hälsan

I över 30 år har vi varit försiktiga med fet mat för hälsans skull - och blivit sjukare på kuppen. Men nu kommer ett helt nytt budskap från forskare, läkare och patienter: Ät fett och få hälsan tillbaka. Läs den spännande historien om hur fet mat blev friskmat igen - precis som förr i världen.
I västvärlden har vi de senaste 30 åren inte bara ätit oss tjocka, vi har också ätit oss sjuka.
Typ 2-diabetes ses i dag som en kronisk, ja nästan oundviklig, sjukdom för många äldre och överviktiga. Trots att vi har ätit mindre och mindre av det mättade fett vi varnats för blir allt fler och allt yngre personer överviktiga och drabbas av sjukdomar som typ 2 -diabetes.
Att fransmännen, som äter mycket fet ost bland annat, inte blir hjärtsjuka har kallats för ”den franska paradoxen”. Undantaget som bekräftar regeln ungefär.

Men nu visar det sig att fettet kanske inte alls är så farligt som vi trott, utan att mer fett och i stället mindre kolhydrater kan göra dig friskare!
Allt fler läkare som behandlar sina patienter med lågkolhydratkost (mindre bröd, potatis, sötsaker och mer fett) berättar att patienterna blir friskare och sänker sina riskfaktorer för till exempel hjärt-kärlsjukdom och diabetes.

Onaturlig hunger försvann

Norska läkaren Sofie Hexeberg lärde sig under sin läkarutbildning att mättat fett och kolesterol är farligt för hälsan och att en fettsnål och fiberrik kost är bra. Hon blev själv vegetarian av just dessa anledningar och var det i 15 år innan hon började upptäcka lågkolhydratkost. Ju mer hon läste om det, desto mer övertygad blev hon om att den fettsnåla och kolhydratrika kosten var fel.

Till slut testade hon själv att äta lågkolhydratkost med kött och betydligt mer fett än hon hade ätit tidigare. Kolhydraterna fick hon främst från grönsaker, bär, nötter och mejeriprodukter. Sofies uppblåsta mage, sura uppstötningar och onaturliga hunger och sötsug försvann, och hennes humör förbättrades.

– Jag blev verkligen övertygad när jag började behandla patienter med lågkolhydratkost. Det har varit fantastiskt att uppleva hur alla dessa patienter både blivit smalare och sluppit många av sina krämpor och sjukdomar bara genom att ändra kosten. De flesta med typ 2-diabetes kan sluta med sina mediciner och får ett helt nytt liv.

Friskare av LCHF

I Sofie Hexebergs bok ”Nytt liv med riktig mat - frisk med LCHF” (Optimal Förlag) finns patientberättelser som beskriver hur hennes patienter blivit av med övervikt, fått sänkt blodtryck, förbättrad diabetes och stabilt blodsocker. För andra har ändringen av kost gjort att de fått mindre besvär av eller helt blivit av med till exempel fibromyalgi, artros, PCOS och migrän. Lågkolhydratkosten med mycket fett verkar ha effekt på många olika sjukdomstillstånd.

Sofie Hexeberg förklarar det med att vi är designade för att äta en kost baserad på främst kött, fisk, ägg, grönsaker, bär och nötter. Det är mat som vår kropp är anpassad för. När vi äter det som är optimalt för oss håller vi oss också friska.

– Det är denna kost som människorna har ätit under större delen av vår utveckling. Naturfolk som äter så här har inte våra civilisationssjukdomar, men när de ändrar kosten i västerländsk riktning får de samma sjukdomar som vi.

Mjölprodukter nytt för människan

Det som framför allt skiljer vår moderna västerländska kost från den ursprungliga är vilka slags kolhydrater vi äter. Vi har bara varit bönder en liten tid av vår utveckling och sädesprodukter är nytt för oss. Ris, couscous, bulgur, pasta, bröd och andra mjölprodukter är några exempel. Trots att vi bara har ätit dessa livsmedel en kort tid av vår utveckling har de framhållits som nödvändiga och nyttiga för oss, och som en naturlig del av vår kost, medan fett och i synnerhet mättat fett setts som skadligt och sjukdomsframkallande.
Men både ny forskning, lågkolhydratförespråkare och diabetiker har upptäckt att det är fel.

– Det är ju logiskt att om en diabetiker tar bort socker och stärkelse från kosten så sänks blodsockret. Det var så man behandlade diabetes innan vi fick läkemedel mot det. Hur lite kolhydrater man ska äta är individuellt, en del kan behöva äta max 10-20 gram per dag för att få effekt på hälsan. Friska och fysiskt aktiva personer kan klara 50-70 gram per dag, säger Sofie Hexeberg.

Fyll på med fett

När du tar bort kolhydrater behöver du fylla på med den andra stora energikällan, fett. För många känns det fel, år av propaganda mot fett har satt sina spår. Vi har ju fått lära oss att fett, i synnerhet mättat fett, är farligt eftersom det höjer vårt kolesterol, gör oss tjocka och leder till att vi drabbas av typ-2 diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.

– Sedan vi fick våra moderna kostråd har vi sett en kraftig ökning av typ 2-diabetes och övervikt, samtidigt som konsumtionen av mättat fett sjunkit och intaget av kolhydrater ökat. Det finns ett klart tidssamband, säger läkaren och forskaren Uffe Ravnskov.

Han har under många år kritiserat råden om fett och kolesterol, bland annat genom debattartiklar i Läkartidningen och i sina böcker ”Fett och kolesterol är hälsosamt” och ”Hur kolesterolmyten hålls vid liv” (Optimal förlag).

Förlegad forskning

Han påpekar att synen på mättat fett som farligt bygger på amerikanen Ancel Keys förvanskade forskning på 50-talet och på politiska beslut. Ancel Keys såg att kolesterol verkade ha med hjärtsjukdom att göra – och att man genom att äta mindre mättat fett kunde sänka totalvärdet något. Men vad man inte visste då var att en fettsnål kost i själva verket sänker det ”goda” HDL-kolesterolet och höjer de små ”onda” LDL-partiklarna, som verkar öka risken för hjärt-kärlsjukdom. Uffe Ravnskov menar att det inte finns några studier som visar att de fettsnåla kostråden gör nytta, i synnerhet inte för diabetiker.

I den senaste rapporten ”Mat vid diabetes” från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, konstateras också att underlaget för dagens kostrekommendationer är bräckligt. Det finns helt enkelt inte tillräckligt bra forskningsresultat – ändå har en kolhydratrik och fettsnål kost rekommenderats till diabetiker i flera decennier.

– Nu visar studier att mindre kolhydrater är bra för typ 2-diabetiker, de går ner i vikt och kan slänga sin medicin, under förutsättning att de följer dieten. Alla riskfaktorer förbättras, säger Uffe Ravnskov.

Nygammalt kostråd

Och det var också just en lågkolhydratkost med mycket fett som rekommenderades till diabetiker – innan vi fick för oss för att mättat fett är farligt.
Sambandet mellan intag av mättat fett, förhöjt kolesterol och åderförkalkning ger Uffe Ravnskov inte heller mycket för.

– Inga studier har visat samband mellan nivån av kolesterol i blodet och graden av åderförkalkning. Högt eller lågt kolesterol spelar ingen roll, människor med lågt kolesterol blir precis lika åderförkalkade som människor med högt.

Flera studier har dessutom visat att ett högt kolesterol inte är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom för äldre eller för kvinnor. För unga och medelålders män är det däremot en riskfaktor, men det betyder inte att det är själva orsaken.
Kolesterolvärdet är inte heller någonting stabilt, utan påverkas av bland annat stress. Därför är det lätt att dra felaktiga slutsatser.
Också på livsmedelsverkets hemsida uttrycker man sig numera försiktigt när det gäller sambandet mellan mättat fett och åderförkalkning.

Läkemedelsindustrin tjänar på rädslan

Trots det fortsätter man att hävda att mättat fett är farligt – men hänvisar till stora studier som har visat att mättat fett i kosten INTE (!) höjer risken för stroke eller hjärtsjukdom.
De som tjänar på att vi fortsätter att vara rädda för mättat fett är viss livsmedelsindustri, men framför allt läkemedelsföretagen. I början av 1980-talet kom de kolesterolsänkande medicinerna, statinerna. De rekommenderades till alla som hade ett totalkolesterol på över 5 mmol/L, och görs fortfarande. Men många helt friska människor har ett högre kolesterol än så – och räknas alltså plötsligt som sjuka.

– Statiner till friska människor gör mer skada än nytta. Effekten hos dem som haft hjärtsjukdom är lite bättre, men inte stor. En engelsk studie på 200 000 friska personer som fått statiner visade att vinsten i färre hjärtinfarkter var mindre än de allvarliga komplikationer som medicinen gav. Det här är den största medicinska skandalen i modern tid, säger Uffe Ravnskov.

I Sverige heter den populäraste medicinen mot högt kolesterol Lipitor. 2005 kom den på andra plats av de mediciner som det såldes mest av i Sverige.