EXPRESSEN.SE

Det är dags för en svensk sockerskatt

Du får nästan tio kilo lösgodis för priset av ett kilo hallon.

På min mataffär är snasket billigare än både paprika, sallad och färska bär.

Det är helt sjukt.

Det är svårt för oss konsumenter att välja sunda och bra livsmedel.

Socker är lönsamt för livsmedelsindustrin.

Men sockerchocken kostar oss miljarder i ohälsa och sjukdomar.

Det är dags för en svensk sockerskatt.

Ett kilo lösgodis kostar 39,90 per kilo i min affär. Butiken har ofta extrapris på snask. Så här inför påsk skyltar man med enorma färgglada jättepelare med lösgodis. Naturligtvis finns de vid bästa säljplatsen precis vid kassan.

Längst in i butiken finns grönsaks- och frukthyllan. Sallad är mer än tre gånger så dyrt som lösgodis, med ett pris på 145,99 kronor. Man får nästan två kilo lösgodis för de 69,90 kronor som ett kilo röd paprika kostar. Färska blåbär är sex gånger så dyrt som snask. Och du får nästan tio kilo lösgodis för priset av ett kilo färska hallon.

Livsmedelsbranschen gör det svårt för oss konsumenter att välja sunda och bra livsmedel.

Till skillnad från frukt och grönsaker är godis helt fritt från nyttiga näringsämnen. Det innehåller inget vi behöver, utan bara tomma kalorier, socker och E-nummer.

Vi människor är programmerade att tycka om smaken av sött. En ren överlevnadsinstinkt i våra stenålderskroppar, från den tid näring var en bristvara. Nu kan vi lätt få tag på söta och energirika produkter dygnet runt.

Historiskt sett har människan aldrig haft tillgång till livsmedel som ger så stora mängder kalorier utan att ge ett uns av fibrer, vitaminer, mineraler och annat vi behöver. Det är också förklaringen till att hög konsumtion av socker kan göra dig både undernärd och överviktig samtidigt.

 

Varannan vuxen svensk är överviktig eller fet redan i dag. Och inget tyder på att trenden är på väg att vända. Tvärtom. Istället larmar WHO och svenska läkare om en fetmabomb. 2030 beräknas ungefär var fjärde vuxen svensk man vara fet. Och inte bara vuxna drabbas, utan barnen också. I dag finns drygt 50 000 svenska barn som är så feta att de riskerar dö i förtid av diabetes 2, cancer och hjärtinfarkt.

Orsakerna till varför vi är tjocka är komplexa, både stillasittande och felaktig kost bidrar. Men alla experter är överens om att sockret är en jättebov - både i flytande form i läsk, i godis och bullar och dolt i processad mat. Hög sockerkonsumtion ökar risken för en rad sjukdomar, som diabetes typ 2, hjärtkärlsjukdomar, olika former av cancer och karies.

Fetman kostar samhället 35 miljarder per år. Det handlar både om sjukvårdskostnader och att fler arbetar mindre eftersom de är sjuka.

Socker är alltså väldigt dyrt för samhället. Men billigt för den cyniska livsmedelsindustrin. Att tillsätta socker är ett enkelt och ekonomiskt sätt för livsmedelsindustrin att göra så att vi tycker om deras produkter och köper dem. Utan att de behöver lägga pengar på dyra och högkvalitativa råvaror.

 

Vi har redan skatt på andra varor som är skadliga för hälsan som alkohol och tobak. I dag är socker en av våra största hälsofällor.

Det är orimligt och ologiskt att vi inte ska betala lite mer också för denna hälsofarliga vara.

En sockerskatt skulle också tvinga livsmedelsindustrin att tillverka schysstare och bättre matvaror.

Pengarna staten får in på sockerskatten kan man lägga på att subventionera frukt och grönsaker. All statistik visar att de flesta av oss äter alldeles för lite frukt och grönsaker. Samtidigt som forskningen övertygande visat att just frukt och grönsaker ger oss längre och friskare liv, minskar risken för övervikt, hjärtkärlsjukdomar och olika former av cancer.

En sockerskatt skulle göra det lite lättare - och billigare - för oss konsumenter att välja bättre.