EXPRESSEN.SE
SOCKERFRI ZON. Barn ska aldrig ha obegränsad tillgång på sötsaker och åtminstone skola och förskola borde vara sockerfria zoner, säger vetenskapsjournalisten Ann Fernholm. 22 procent av de kalorier svenska barn får i sig kommer från tillsatt socker, enligt en ny studie.

SOCKERFRI ZON. Barn ska aldrig ha obegränsad tillgång på sötsaker och åtminstone skola och förskola borde vara sockerfria zoner, säger vetenskapsjournalisten Ann Fernholm. 22 procent av de kalorier svenska barn får i sig kommer från tillsatt socker, enligt en ny studie.

Foto: Shutterstock
Ann Fernholm.

Ann Fernholm.

Foto: Cornelia Nordström
Ann Fernholms bok, Det sötaste vi har.

Ann Fernholms bok, Det sötaste vi har.

Visa i helskärm
1/1

Så slutar du sockerchocka barnen – 9 viktiga tips

Barn blir sjuka av för mycket socker, varnar Ann Fernholm, aktuell med en ny bok om hur barnens kroppar kan skadas.

Allt fler vuxna tackar nej till socker men fortsätter att mata barnen med för mycket sött, säger hon.

Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm har fått stor uppmärksamhet för sin bok "Ett sötare blod" - om hälsoeffekterna av ett sekel med socker där hon kopplar ihop vår överkonsumtion av socker och snabba kolhydrater med vår tids fetmaepidemi och dess följder: inflammerade kroppar och typ 2-diabetes samt ökad risk för demens, hjärtkärlsjukdomar och cancer.

Ann Fernholm menar att vår jakt på att minska fett i kosten har lett till att vi kompenserar med att äta för mycket socker och snabba kolhydrater.

En lågfettskost med mycket socker rubbar kroppens biokemi, den får oss att tappa våra naturliga mättnadskänslor och kan leda till förhöjda blodsockervärden och typ 2-diabetes.

Sen 1970-talet har myndigheterna uppmanat oss att minska på fettet och samtidigt äta mer bröd, ris, pasta. Socker har betraktats som onyttigt men ofarligt.

Nu kommer Ann Fernholm ut med en ny bok, Det sötaste vi har, om hur barnens kroppar påverkas av den för söta kosten.

Jag ville skriva om barnen, eftersom jag själv är mamma och ser hur vi matar våra barn med socker. Samtidigt vill jag inspirera till att bryta de onda cirklarna i tid. Det finns massor vi kan göra för att förebygga att barnen drabbas av välfärdens sjukdomar.

Små mängder socker är inte farligt för en frisk kropp det handlar om dosen, enligt Ann Fernholm.

Vi har totalt förlorat perspektivet för vad som är normalt. Under ett vanligt barnkalas sätter barnen i sig ungefär 28 sockerbitar på två timmar lika mycket som de högst bör konsumera under två och en halv dag, om vi följer Livsmedelsverkets rekommendationer. Eller fem dagar, om vi följer Världshälsoorganisationens nya hälsomål.

Vi kan nästan inte ha någon social samvaro utan att ge barnen socker. Klassfesten, skolresan, avslutningen och utflykten kryddas med socker. Man får en bulle efter fotbollsträningen, en glass när man går och badar...

Hela 22 procent av de kalorier svenska barn får i sig består i dag av tillsatt socker, enligt en ny europeisk undersökning där svenska forskare deltog.

WHO:s mål är fem procent och Livsmedelsverkets 10.

Det borde åtminstone vara nolltolerans i skolan och förskolan, tycker Ann Fernholm. Då skulle vi hjälpa framför allt de barn som får en felaktig kost hemma.

Med sin bok vill hon betona allvaret: Socker kan faktiskt verka som en näve grus i barnens molekylära maskineri.

Det är allmänt känt att socker inte är bra för barnen. Men många menar att det är ofarligt, oförargligt. De springer av sig, är ett vanligt argument.

Men för mycket socker rubbar på sikt ämnesomsättningen i levern, vilket är en förklaring till varför just socker så lätt orsakar fetma.

När levern tvingas ta hand om för mycket socker börjar den tillverka fett ur sockret. Så småningom sprängs fett in i levern och musklerna, och hormonerna i barnens kroppar kommer i obalans, med bland annat ökade hungerkänslor som följd, förklarar Ann Fernholm.

Fetma är kopplat till en rad problem som växer bland världens unga: för tidig pubertet, depressioner och astma.

Magproblemen ökar också. Flera studier visar på ett direkt samband mellan dagens skräpmat och en försämrad tarmflora. Även barn som är normalviktiga kan få problem med magen. Det i sin tur kan få tarmarna att läcka vilket kan förklara ökningen av typ 1-diabetes, glutenintolerans och allergier.

Den skräpmat vi ger våra barn skulle vi aldrig ge våra husdjur, påpekar Ann Fernholm.

Om du går till veterinären med din hund för att den har blivit tjock, sjuk och har ont i magen och berättar att du ger den chips och snacks på fredagar, godis och läsk på lördagar samt saft, kakor och bullar då och då, vad tror du veterinären skulle säga? Jo, ändra kosten. Ge hunden mat den mår bra av.

För ett överviktigt barn som sakta men säkert blir ännu tyngre är socker farligt, menar Ann Fernholm.

Mycket talar för att om vi tar bort sockret kan kroppen ganska snabbt komma i balans, och barnet kan växa in i sin normalvikt.

Ann Fernholm vill uppmuntra föräldrar att inte snåla med grädde, olja och smör i kosten.

– Fett gör maten god och skapar mättnadskänslor. Om man lagar en härlig gräddsås till fisken - eller häller skirat smör över den - äter barnen; de får i sig viktiga näringsämnen och blir mätta och kastar sig inte över närmsta sötsak.

Men om ett barn är överviktigt?

– Då ska man vara så oerhört mycket mer rädd för sockret än för fettet.

– Äter du inte socker och andra snabba kolhydrater äter du automatiskt mindre, menar Ann Fernholm.

Att äta för mycket fett är svårt om du inte samtidigt konsumerar en massa socker. Som när vi mumsar i oss en stor sockrig chokladkaka som också är väldigt fet; det söta i kakan stimulerar oss att äta mer än vad som är bra för oss.

– Under flera decennier har forskare försökt belägga att mättat fett, som finns i smör, grädde, ost, skulle vara farligt. Men det har inte gått. I dag friar forskare i genomgång efter genomgång det mättade fettet från alla misstankar.

Medelhavskosten, som är rik på olivolja, har sedan 1950-talet klassats som hälsosam, särskilt för hjärta och kärl.

– Men i Frankrike där man ligger i topp vad gäller att äta mättat fett har invånarna länge haft minst problem med hjärtkärlsjukdom i Europa.

– Gemensamt för Medelhavskosten och den klassiska franska kosten är att båda innehåller lite socker.

Ann Fernholm brukar göra en glass med pyttelite socker som samtidigt är rik på grädde, äggula och bär.

– Mina barn - och andra barn som jag bjuder - älskar den glassen. Men de tjatar aldrig efter den, intressant nog. Precis som de sällan tjatar efter goda maträtter.

– Du ser aldrig ett barn slänga sig ner och skrika framför smör- eller salthyllan i livsmedelsaffären. Det är socker som ringer i gång belöningssystemet.

Lever du som du lär?

– Ja, och jag äter väldigt mycket god mat med gott samvete.

– Jag äter en lågkolhydratskost sen 2010, och nu tycker jag till och med att choklad med 70 procent kakao kan smaka sött, eftersom jag är van vid 75 eller 80! Smaklökarna vänjer sig gans­ka snabbt. I dag uppskattar jag syrliga smaker mer än förr.

Och livet kan bli en smakfest med kalaskänsla utan en massa socker, betonar hon:

Det går att göra godsaker som inte är så söta.

Ann Fernholm skulle önska att vi backade 150 år och såg socker som en guldkant i tillvaron.

– Våra barn får köpeglass, de väljer Daimstrut som kryllar av socker, bara någon gång om året. Då blir det verkligen speciellt. En lyx.

Får de godis?

– Vi har kommit överens om högst sex bitar var på lördagar. Är barnen på kalas och får godis - 44 bitar är rekord! - får de välja sex av dessa. Den som varit på kalas får dela med sig till syskonet. Det här kan ju låta duktigt och präktigt, men barnen accepterade den här regeln förvånansvärt enkelt. Och ofta väljer de hellre en slant än godbitar.

– Ibland tror jag att vi vuxna har överdrivna föreställningar om hur viktigt sockret är för barnen.

 

Här hittar du recept på sockerfria efterrätter