EXPRESSEN.SE
"Mjölken passade bra in i 1900-talets Sverige när välfärdsstaten växte fram, då var det sunt och bra att dricka mjölk"

"Mjölken passade bra in i 1900-talets Sverige när välfärdsstaten växte fram, då var det sunt och bra att dricka mjölk"

Visa i helskärm
1/1

Mjölk – ifrågasätts av experter världen över

Mjölk - en hyllad hälsoprodukt i motvind. Allt fler experter ifrågasätter nu mjölkens tidigare stjärnstatus. I dag väljer många bort mjölken av hälsoskäl.

- Det finns inget unikt med mjölk som vi inte klarar oss utan, säger näringsfysiologen Fredrik Paulún.

Kommer du sluta dricka mjölk?

Tack för din röst!

Kommer du sluta dricka mjölk?

En självklar stapelvara i varje familjs kylskåp. Eller? Mjölkens status har sjunkit rejält de senaste åren. Konsumtionen har minskat med drygt 30 procent sedan 1980, enligt Arla. Den vita drycken ifrågasätts nu av experter och forskare världen över. Håkan Jönsson, matforskare och etnolog, menar att debatten om mjölk väcker starka känslor.

- Mjölk har haft en väldigt stark ställning symboliskt och kulturellt, inte minst som ett hälsobringande livsmedel. Mjölken passade bra in i 1900-talets Sverige när välfärdsstaten växte fram, då var det sunt och bra att dricka mjölk. På 80-talet började folkhälsoproblematiken se annorlunda ut och övernäring var ett större problem, säger han.

 

I oktober publicerades en svensk studie om mjölk i medicintidskriften British medical journal. Studien baserades på uppgifter från 100 000 medel­ålders och äldre kvinnor och män i Uppsala, Västmanlands och Örebro län. Vid två tillfällen med åtta års mellanrum besvarade kvinnorna en omfattande hälsoenkät om bland annat deras mat- och dryckesvanor. Männen svarade på enkäten vid ett tillfälle. Forskarna vid Uppsala universitet hittade samband mellan mjölkdrickande och en förhöjd risk att dö i förtid.

- Vi såg att det var stor skillnad på vilken typ av mjölkprodukt man åt. En hög konsumtion av fermenterade produkter som yoghurt, fil och ost verkar snarare ha en skyddande effekt. Det kan bero på att de laktobakterier som finns i sådana typer av mejerier har en hälsosam effekt, säger professor Karl Michaëlsson vid Uppsala kliniska forsknings­centrum.

 

Men forskarnas främsta hypotes är att det framför allt handlar om mjölksockret. Kroppen bryter ner laktos till de enkla sockerarterna glukos och galaktos, det är den sistnämnda som tros vara boven.

- Galaktos ger man till försöksdjur när man vill att de ska åldras snabbt, så det kan finnas ett samband där. Galaktos är en komponent av mjölksocker, laktos, och det tidiga åldrandet hos dessa djur sker genom ökad oxidativ stress. Vi ser att de som dricker mer än ett till två glas mjölk om dagen har en högre nivå av oxidativ stress, vilket gör att vi tror att galaktos också kan vara en del av orsaken till ett tidigt åldrande hos människan.

Dessutom skyddar inte ett stort mjölkintag mot frakturer, enligt studien.

- Vi vet att vi behöver kalcium och fosfor för ett starkt skelett men egentligen inte i vilken mängd eller form. Det vi såg i vår studie var att risken att drabbas av benbrott ökade hos de som drack mer mjölk. Det har faktiskt varit svårt att bevisa att ett stort intag av kalcium från mjölk skulle leda till färre benbrott.

 

I Livsmedelsverkets förslag till nya kostråd har mjölkprodukterna minskats till 2-5 deciliter per dag, vilket upprör mjölkindustrin.

- Mjölkprodukter är en viktig källa till kalcium men är också berikade med D-vitamin och ibland A-vitamin. Det behöver inte vara just mjölk man dricker, yoghurt och fil är minst lika näringsrika, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livs­medelsverket.

I dag finns ingen rekommendation kring hur mycket mejeri­produkter som bör ingå i kosten men mer än en halv liter om dagen finns det ingen anledning att äta eller dricka, menar Brugård Konde. Det inkluderar alla mjölkprodukter, även ost och yoghurt.

- Vill man äta mjölkfritt går det bra att byta till vegetabiliska drycker som är berikade med kalcium, D-vitamin, riboflavin och vitamin B12. Kalcium finns även i bland annat bladgrönsaker och nötter, men man måste äta ganska mycket av dem för att täcka behovet.

 

Näringsfysiologen Fredrik Paulún menar att det inte finns något unikt med mjölk som vi inte klarar oss utan.

- Det är många i dag, inklusive jag själv, som inte mår bra av det. Somliga får magbesvär medan jag personligen får eksem och ledbesvär när jag konsumerar mejeriprodukter. Många med autoimmuna sjukdomar som ms, reumatism, Crohns sjukdom och ulcerös kolit blir också bättre när de tar bort mjölk. Sedan finns det i dag många bra alternativ till mjölken som gör att det är ganska enkelt att leva utan den, säger han.

Paulún är själv inte över­tygad om att det är laktosen i mjölken som är problemet.

- Det kan lika gärna vara mjölkproteinet. Men det skapar många frågetecken, speciellt eftersom det också finns en hel del annan forskning som tyder på att en hög mjölkkonsumtion kan påverka hälsan negativt. Till exempel ökar risken för barn att drabbas av typ 1-diabetes när de dricker mycket mjölk.

Studien som Karl Michaëlsson står bakom är den största i ämnet, en pusselbit menar han själv.

- Jag tror vi måste invänta fler studier innan vi kan säga något, baserat på vår studie vill jag inte avråda folk från att dricka mjölk.

Själv har Michaëlsson slutat dricka mjölk sedan han började forska i ämnet.