EXPRESSEN.SE
Foto: Jacek Chabraszewski
Visa i helskärm
1/1

Bör diabetiker äta LCHF-kost?

LCHF-kost ger bättre hälsa åt personer med diabetes, enligt flera nya studier.

Men LCHF är långt ifrån accepterat i vården.

- Vi kan inte rekommendera den kosten på grund av brist på långsiktig forskning, berättar Veronica Broström, dietist i Göteborg.

Fredrik Nyström, professor i internmedicin i Linköping, har gjort flera studier om kost vid diabetes typ 2, som är en livsstilssjukdom där grundproblemet är för mycket socker i blodet.

- All ny forskning pekar mot att patienterna bör minska kolhydraterna så mycket som möjligt, och att det inte finns någon anledning att akta sig för mättat fett, sammanfattar han.

I en av Nyströms senaste studier - med 61 svenska patienter - fick halva gruppen äta en kost med lite kolhydrater och mycket fett. Den andra halvan åt lågfettkost, som man traditionellt rekommenderat åt personer med diabetes.

- Studien pågick i två år utan ett enda avhopp. Deltagarna i båda grupperna gick ner i snitt fyra kilo efter sex månader. Men för patienterna som åt högfettkost minskade blodsockernivåerna så markant att de behövde ta i snitt cirka 30 procent mindre insulin, berättar Fredrik Nyström.

- För dessa patienter minskade också den farliga inflammationen som medför ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom.

 

Patienterna uppmuntrades att äta en större andel mättat fett (som finns i till exempel smör, grädde, ost, feta charkvaror). Då ökade halten av det goda HDL-kolesterolet.

För lågfettgruppen förbättrades varken blodsockret eller blodfetterna. Och inflammationen minskade inte.

- Man kan fråga sig om det är bra att rekommendera lågfettkost med mycket kolhydrater till patienter med diabetes om de trots viktminskningen varken får bättre blodfetter eller blodsocker, och då inflammationen inte minskar, säger Fredrik Nyström.

Men om kolhydraterna består av naturliga råvaror som ­fullkorn, potatis, frukt, råris?

- Alla kolhydrater bryts ner till monosackarider, sockermolekyler, redan i tarmen. Och det är socker man inte tål när man har diabetes. Jag tror att det är precis lika olämpligt med mycket kolhydrater även om dessa kommer från fullkornsprodukter eller potatis.

 

Läkaren Andreas Eenfeldt, som driver hälsobloggen ­Kostdoktorn, rekommenderar låg­kolhydratkost åt sina ­patienter med diabetes typ 2, och beskriver effekten så här:

- Blodsockret blir ofta så mycket bättre av att ta bort kolhydraterna ur kosten att man genast kan minska eller sluta med insulininjektioner helt. Sen brukar vikten, blodtrycket och blodfetterna börja normaliseras. Detta har jag sett så många gånger nu att det är svårt att förstå vilken tid det tar innan det blir en officiell rekommendation för alla.

Traditionell diabeteskost - lågfettkost där 50-60 procent av energin kommer från kol­hydrater - rekommenderas av Socialstyrelsen och på flera stora diabetesmottagningar som Allt om LCHF varit i kontakt med.

Myndigheternas kostråd bygger på en kartläggning som ett expertråd gjorde av alla vetenskapliga studier från 1980 till september 2009.

Från 2011 är måttlig kolhydratkost med 40 procent kolhydrater (i stället för 50-60 procent) en godkänd modell vid diabetes.

 

Så kallad LCHF-kost - med 10-20 procent energi från kol­hydrater och cirka 50 procent från fett - avråder man däremot ifrån eftersom det saknas vetenskapligt underlag av effekterna, och av eventuella risker på lång sikt, enligt Socialstyrelsen.

Men det saknas även långsiktiga studier som talar för lågfettkosten, menar Peter Nilsson, professor i klinisk kardiovaskulär forskning vid Lunds universitet:

- Både högfettkost och lågfettkost kan ha gynnsamma effekter på kort sikt, men det finns inga långtidsstudier för hur de påverkar hjärta och kärl.

- Enkelt uttryck så är Medelhavskost den i dag mest dokumenterade hjärtskyddande kosten, och eftersom detta är det största komplikationsproblemet vid diabetes så kan man ange den även för dessa patienter. Den är fettbalanserad. Inte fettsnål.

Hösten 2014 gav Skånes universitetssjukhus ut en ny broschyr, "Bra mat vid typ 2 diabetes".

Carina Trädgårdh Tornhill är en av dietisterna bakom den:

- Syftet är att ge patienterna konkreta, handfasta tips på vad de kan äta, plus recept, med Socialstyrelsens kostråd som grund. Vi har så att säga översatt deras teori till praktik.

- Vi hoppas att broschyren får spridning i hela landet.

I broschyren uppmuntrar man till att äta mycket fisk och grönsaker och fullkorn i form av bröd, flingor, pasta samt frukt varje dag. Det står också att det är positivt för hälsan att välja mat med omättat fett och minska på mättat fett, och det finns en lista på livsmedel man bör undvika: smör, grädde och bacon bland annat.

Ni tar inte upp LCHF-kost?

- Nej, eftersom det saknas forskning om dess effekter. Dessutom tror vi att det är svårt att hålla en sådan extrem diet på lång sikt: att äta så lite kolhydrater och så mycket fett. Det finns ingen anledning att experimentera med en sådan extrem diet.

 

Veronica Broström, legitimerad dietist på Diabetescentrum vid Sahlgrenska i Göteborg, rekommenderar inte heller LCHF:

- Det finns i nuläget en del ­studier som stöder nyttan av denna typ av kost till patienter med diabetes typ 2. Men dessa studier är tyvärr för kortsiktiga för att vi ska kunna rekommendera kosten.

Diabetesförbundet har gett ut broschyren "Låt dig inspireras" där personer med olika kosthållning berättar om hur de fått ner sitt blodsocker. Här finns bland andra en person som äter enligt LCHF och en som följer 5:2-metoden.

De hänvisar också till Socialstyrelsens kostråd.

Storstockholms diabetesförening (som inte längre är med i Diabetesförbundet) är mer kritisk till myndigheternas rekommendationer:

- De är inte uppdaterade, och bygger på en för bräcklig vetenskaplig grund, säger Anders Lönnberg, ordförande.

- I dag talar småskaliga studier för nya kostråd. Att vi har varit alldeles för rädda för fett och uppmuntrat till för mycket kolhydrater är klart. Nu behöver vi breda, långsiktiga och oberoende studier som jämför högfettkost, medelhavskost, lågfettkost med mera. Kliniska studier är dyra, och här måste staten gå in.

- Vi betalar ungefär en miljard kronor om året för alla insulin-behandlingar i Sverige. Kan vi med nya kostråd minska dessa blir det lönsamt på sikt. Men huvudvinsten är förstås att hundratusentals svenskar kan få en bättre hälsa.