EXPRESSEN.SE
21-åriga Alexandra bytte till laktosfritt och fick en nystart.

21-åriga Alexandra bytte till laktosfritt och fick en nystart.

Foto: Cornelia Nordström

"Jag få i mig kalcium på annat håll, som från grönsaker och nötter", säger Alexandra.

"Jag få i mig kalcium på annat håll, som från grönsaker och nötter", säger Alexandra.

Foto: Cornelia Nordström

Visa i helskärm
1/1

10 saker du måste veta om laktosintolerans

Många upplever positiva hälsoeffekter när de drar ner på kolhydraterna i kosten.

Fler provar nu att ta bort både gluten och mjölk med förhoppning om att känna sig ännu friskare.

– Att vara känslig mot gluten och mjölk är vanligare än vad man tror, säger experten Karl Hultén.

Trots laktosfria mejeriprodukter blev Alexandra Neudatjina inte kvitt sina magproblem. Men när hon slutade äta mjölkprodukter vände det.

– Det var som en nystart för mitt maskineri, säger hon.

1. Vad är laktos?

– Laktos, eller mjölksocker, är en så kallad disackarid som består av glukos och galaktos.

2. Vad är laktosintolerans?

– Det innebär att man har en avsaknad av laktasenzym som bryter ner laktosen i tunntarmen. Man pratar också om primär eller sekundär laktosintolerans där primär oftast är ärftlig medan sekundär laktosintolerans beror på en tillfällig skada på tarmens slemhinna, som vid glutenintolerans eller vid en maginfektion.

LÄS OCKSÅ: Nässelutslag – så vet du att du är drabbad

3. Vad är mjölkprotein?

– Mjölkprotein är de proteiner som finns i mjölk och andra mejeriprodukter. Till störst del består mejeriprodukter av kaseiner, de utgör 80 procent av proteinerna. Resten av proteinerna kallas vassleprotein. Vill du undvika mjölkprotein gäller det att utesluta alla former av mejeriprodukter, även hårdost och smör.

4. Är mjölkprotein negativt för hälsan?

– Tittar man på folkhälsobilden hos olika kulturer finns det de som äter mycket mejerier och samtidigt har en stabil och bra hälsa. Men det blir vanligare med reaktioner på mjölkprotein. Det finns studier som visar att mjölkprotein kan orsaka histaminfrisättning i kroppen och irritera slemhinnor. Dessutom är mjölkprotein insulinstimulerade vilket kan bidra till insulinresistens på sikt.

5. Vad händer i kroppen?

– Jag brukar likna laktas vid en sax som klipper isär laktosen så man kan absorbera laktosen i tarmen. Saknar man den här saxen klipps inte molekylerna isär utan fortsätter onedbrutna ner i tarmsystemet, där tarmbakterier omvandlar dem till bland annat gaser. Sedan kan man få symptom som diarré och en känsla av uppkördhet.

6. Vad är mjölkproteinallergi?

Är du allergisk mot mjölk så är det själva proteinerna du reagerar på, inte laktosen. Allergi mot mjölkprotein brukar uppstå redan hos små barn och växer vanligtvis bort med åren. Symptomen kan vara magont, eksem, nässelutslag, kräkningar, diarré och luftvägsbesvär. Behandlingen är att utesluta alla produkter som innehåller mjölkprotein.

7. Hur får man diagnosen laktosintolerans?

– Genom ett blodprov där du testar om du har genotypen för laktosintolerans, eller genom en belastning där du får dricka en lösning med laktos.

8. Var är laktosintolerans vanligast?

– Asien och delar av Afrika där man inte har samma tradition av att äta mjölkprodukter. Nästan 70 procent av alla människor slutar att producera enzymet laktas i barndomen, det som bryter ner laktos. Men i norra Europa har en förändring i arvsmassan gjort att många behåller sin förmåga att bryta ner det även i vuxen ålder, eftersom vi traditionellt har använt oss av mer mjölkprodukter.

9. Behöver man äta laktosfritt till 100 procent om man är laktosintolerant?

– Nej. Många laktosintoleranta tål 3-5 gram laktos per dag, vilket är ganska mycket, och för de flesta räcker det med att välja bort yoghurt och mjölk till exempel. Vissa testar sig fram på egen hand och kör ”hela familjen laktosfritt”, vilket är väldigt onödigt. Det är väldigt lite laktos i exempelvis smör och det är ytterst få som är i behov av laktosfritt smör. Där handlar det snarast om ett försäljningstrick.

10. Vad är skillnaden på mjölkallergi och laktosintolerans?

– Mjölkallergi är en spädbarnsdiagnos, där barnet reagerar på proteinet i mjölken. Proteinet är starkt och känt för att reta tarmen och barn är känsliga. Symptomen kan bestå av kolik, eksem, och diarré. Det växer vanligtvis bort någon gång i 3-4 årsåldern och är oerhört sällsynt hos vuxna.

11. Är vissa mejeriprodukter bättre än andra?

– Mjölk från får och get verkar inte orsaka problem hos lika många som komjölk. Generellt verkar feta mejeriprodukter som är fermenterade, som yoghurt, kunna ge positiva effekter för hälsan. Men det gäller så klart inte de som reagerar på mjölkprotein eller laktos.

Källor: Sofia Antonsson, dietist, Karl Hultén, författare, föreläsare och tidigare forskare vid institutionen för Neurovetenskap på Karolinska institutet, 1177.se, Livsmedelsverket.

LÄS OCKSÅ: Laktosintolerant? Här är 14 saker du bör veta

Alexandra, 21, äter laktosfritt: ”Magen blev mycket lugnare”

När Alexandra Neudatjina började äta LCHF för tre år sedan hoppades hon på att gå ner i vikt men visste inte att hon skulle få ett helt nytt intresse för hälsa på samma gång.

– Jag hade gått upp mycket i vikt på kort tid så jag rensade mitt skåp på pasta och ris och gav bort till en kompis. Första månaden gick jag ner 10 kilo, säger hon. Alexandra började sin resa med en liberal lågkolhydratskost som innehöll en hel del mejerier. Grädde, keso och yoghurt var basvaror som hon åt dagligen.

– Det påverkade magen väldigt mycket och jag trodde att jag var laktosintolerant. Jag köpte laktosfria mejeriprodukter i stället men magen blev inte särskilt mycket bättre för det. Det var när Alexandra hörde talas om stenålderskost, paleo, som hon bestämde sig för att ta bort mjölkprodukter helt ur kosten.

– Det var som en nystart för mitt maskineri. Jag var mindre svullen och kände mig inte lika irriterad i kroppen. Magen var mycket lugnare, vilket var skönt eftersom det är påfrestande att behöva springa på toaletten konstant. Jag upplever att jag reagerar lite likadant på mjölk som många gör på gluten, säger hon.

Att äta mejerifritt verkade svårt till en början men Alexandra berättar att det finns många alternativ för den som vill byta ut mjölkprodukterna.

– Kokosgrädde funkar superbra och jag använder ofta majonnäs i stället för smör.

Idag äter Alexandra mejerier ibland men hon väljer sina tillfällen.

– Jag reagerar mest på flytande mejerier som grädde och mjölk. Smör fungerar bättre. Jag har experimenterat väldigt mycket och hittat en nivå som funkar för mig. Nu äter jag hellre lite kvarg i stället för gräddsåser.

Att det skulle finnas risker med att utesluta mjölkprodukter ur kosten är hon inte orolig för.

– Spontant tänker jag att mjölk är en god råvara men inte mycket mer än så. Jag får i mig kalcium på annat håll, som från grönsaker och nötter.