15 procent av Sveriges befolkning söker någon gång vård för psykiska problem. Men det finns mycket att välja på när man behöver hjälp. Professor i klinisk psykologi Rolf Sandell och psykolog Bernt Å Petersson reder ut begreppen i terapiträsket.
Det finns två huvudskolor inom terapin. Den ena är psykodynamisk terapi och kognitiva beteendeterapi.
Jobbar olika
De olika inriktningarna jobbar olika på flera sätt men en väsentlig skillnad är att psykodymanikern lyssnar och lämnar patienten utrymme att komma underfund med sig själv medan en beteendeterapeut kommer med råd och hemläxor (på mejl exempelvis) och är mer aktiv.
Psykodynamiska terapeuter är heller inte symtominriktade, som beteendeterapeuter är, utan relationsinriktade med fokus på att binda ihop tankar och känslor.
- För att bemästra symtom som ätstörningar, sömnstörningar etc. kan kognitiv terapi fungera bra. Men för personer som har problematiska relationer till andra passar psykodynamisk terapi bättre, menar psykolog Bernt Å Peterson.
Handlar om terapeuten - inte terapin
Till syvende och sist handlar det egentligen inte om vilket slags terapiform som erbjuds utan vem som behandlar. Den allmänna uppfattningen bland psykoterapiforskare är att det som avgör resultatet av terapin är relationen mellan patienten och terapeuten.
- Det viktigaste är att lyssna till sig själv, vad och vem man uppfattar passar en bäst. Det är terapeutens ansvar också att fråga vad som passar den här speciella personen bäst.
Finns formulär
Det finns frågeformulär som kan hjälpa till att avgöra om man bäst passar med den ena eller andra sortens terapi, säger Rolf Sandell professor i klinisk psykologi.
Efter ett första möte med en terapeut är det viktigt att avgöra om man känner att man kan lita på och känna sig trygg med terapeuten. Man ska ställa sig frågan: Är jag beredd att lägga tid och pengar på att prata med den här personen?
Det finns också terapier som inte bara handlar om en dialog mellan två personer.
- Jag tror familjeterapin är underutnyttjad. Socialt stöd från en familj kan bli en jätteviktig faktor, även för vuxna, säger Rolf Sandell.
- Att bli medveten om sina samspelsmönster i förhållande till andra ligger i fokus för den psykodynamiska terapin. När mönstret är tydligare kan man också reflektera och lösa upp dem, säger psykolog Bernt Å Petersson.
Kallsinnig mot nyare former av terapi
Till lite nyare former av terapier såsom skratterapi, gestaltterapi och dylikt håller sig Rolf Sandell kallsinnig.
- Man ska välja något som är någorlunda prövat.
Något som precis kommit är ACT (acceptance comittment therapy), som är en nyare form av kognitiv terapi.
- Terapeuterna arbetar med olika tekniker för att uppnå det som kallas ”medveten närvaro”, det som på engelska kallas ”mindfullness”. Det är ett led i det som kallas responsprevention: Responsprevention är att hitta tekniker för att bemästra ångestreaktioner och motverka depressiva symptom, säger Bernt.