Genetiska mutationer som fått genomslag hos människor har de senaste 5 000 åren hållit ett hundra gånger högre tempo än någon gång tidigare i mänsklighetens historia, hävdar forskarlaget under ledning av antropologen John Hawks vid Wisconsin-Madison universitetet (PNAS 20071210). Gener som utvecklades då, för bara 100 till 200 generationer sedan, finns i dag i 30 till 40 procent av mänskligheten.
Ny syn på evolution
-Det är större genetisk skillnad mellan oss och stenåldersmänniskorna, än det är mellan dem och neandertalarna, säger Hawks.<P>Fynden kan leda fram till helt nya tankar kring mänsklig evolution, säger Hawks. En vanlig teori så här långt har ju varit att den moderna utvecklingen skapat en situation där människor inte behöver utvecklas fysiskt och genetiskt för att överleva.
Hittills har det antagits att människor i dag i stort är genetiskt oförändrade jämfört med de människor som för 40 000 år sedan började använda verktyg och tillverka konstföremål, och sprida sig ut över världen från Afrika.
– Men vi är inte desamma som folk för ens 1 000 år sedan, säger en annan av forskarna i laget, antropologen Henry Harpending vid Utah-universitetet.
Blir mer olika
De genetiska avstånden mellan människor från olika kontinenter ökar dessutom, hävdar Harpending, och gör fynden mer kontroversiella.
– Den genetiska utvecklingen är snabb i Europa, Afrika och Asien, men nästan all denna utveckling är unik för respektive kontinent. Vi blir mindre lika, och är inte på väg att smälta samman i en enda genetiskt identisk mänsklighet, säger Harpending.
Samme Harpending låg 2005 bakom en studie som hävdade att ashkenaziska judar (i norra och östra Europa) är intelligentare än det mänskliga genomsnittet. Det skulle ha berott på urval. Under medeltiden tvingades denna etniska grupp att ägna sig åt sysslor som finansaffärer och handel, vilket krävde skärpa för att lyckas. De framgångsrika födde barn och överlevde i högre grad än de mindre framgångsrika, löd teorin.
Sådana slutsatser från genforskningen utmanar samhällsnormer om mänskliga rättigheter och allas lika värde, även om alla människor till mer än 99 procent delar DNA. Harpending själv avfärdar fynden som motivering för diskriminering.
Darwins grundtes
– Konstitutionella rättigheter bygger inte på total likhet. Människor har rättigheter oavsett grupptillhörighet, säger han.
En viktig faktor bakom den snabba genetiska utveckling som forskarna nu funnit är befolkningstillväxten. För 10 000 år sedan fanns några miljoner människor på jorden. Vid vår tideräknings början fanns kanske 200 miljoner, på 1700-talet kanske 600 miljoner, och i dag är vi 6,5 miljarder.
Befolkningsstorlekens betydelse för snabb genetisk utveckling är inget nytt påfund, det var en grundtes redan hos Charles Darwin, men de genetiska bevisen hos människan är nya.
En annan avgörande faktor är jordbrukssamhällets intåg för omkring 12 000 år sedan. Detta skifte förändrade helt människors diet, och gjorde att folk bosatte sig i grupp på ett enda ställe. Därmed kom epidemiska sjukdomar som malaria, smittkoppor och kolera.
Det är också i det området som många av de genetiska förändringarna syns. Exempelvis har forskarna identifierat fler än två dussin nya genetiska förändringar som har med resistens mot malaria att göra, inklusive en helt ny blodgruppstyp.
Mjölkdrickande svenskar
En annan nyupptäckt gen (CCR5) uppstod för omkring 4 000 år sedan och finns nu hos omkring 10 procent av européerna. Den upptäcktes eftersom den gör bärarna motståndskraftiga mot hiv/aids, men tros ha utvecklats som ett skydd mot smittkoppor.
Även andra genetiska svar på kulturella och miljömässiga faktorer syns.
– Om man tar en grupp jägare och samlare och plötsligt ger dem en diet av majs får de ofta diabetes. Det håller vi fortfarande på att anpassa oss till, säger Harpending och syftar på övergången till jordbrukarsamhället.
En annan sådan är skandinavernas förmåga att dricka mjölk även i vuxen ålder. Hos andra folk lägger den gen som ordnar matsmältning av mjölk av i tonåren, men inte här – en ny genetisk förändring i Skandinavien i direkt anpassning till jordbrukssamhället.
