- Den här typen av konsumtionsökning har man inte riktigt kunnat visa förut. Det är ju väldigt alarmerande om det stämmer. Kombinationen av att vi svenskar äter mer och rör oss mindre ökar ju risken för att fler ska utveckla fetma, säger Claude Marcus, professor vid Karolinska institutet och chef för Rikscentrum för svår övervikt hos barn.

Stillasittande liv

Under de senaste tre decennierna har den totala näringstillförseln från den mat vi äter ökat med 10 procent. Det visar en rapport från Jordbruksverket om hur matkonsumtion och näringsinnehåll i maten utvecklats mellan 1980 och 2009.
- Vi äter mer, samtidigt som energiförbrukningen inte har ökat. Det är ju därför vi inte får bukt med fetman, säger Charlotte Erlanson-Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet.
Stillasittandet har ökat både på jobbet och hemma och det har även bilåkandet.
- Om man då samtidigt ökar intaget av mat på det här sättet är det oroande, säger Claude Marcus.

Lyxigare mat

Det finns i och för sig goda nyheter i rapporten. Grönsaksätandet har fördubblats och fruktkonsumtionen har ökat med 10 procent. De kostrekommendationer som vi svenskar har matats med under de senaste decennierna verkar alltså ha haft en viss effekt.
Det märks också att svenskarna har börjat lyxa mer med maten. Till exempel äter vi 30 procent mer kött och vi använder betydligt mer grädde i dag än på 1980-talet.
- Det som var lyx för 30 år sedan har blivit vardag i dag. Vi har ju fått en mycket högre levnadsstandard vad gäller maten – mer kött, mer grönsaker och fler lyxvaror som alkohol och läsk, mer grädde, säger Claude Marcus.
Enligt Charlotte Erlanson-Albertsson är speciellt kött nu "lite inne" att äta. Hon tror att GI-diskussionen kan ha påverkat.
Claude Marcus pekar dock på farorna med rött kött, bland annat ökad risk för cancer, och menar att man inte bör äta mer än ett halvt kilo i veckan.

Onyttigare mat

En tydlig förändring som har skett i svenskarnas matvanor är också ökningen av läsk, sötsaker och alkohol. Läskdrickandet trefaldigades mellan 1980 och 2009, medan godiskonsumtionen ökade med 50 procent. I dag kommer 16 procent av vårt näringsintag från olika sorters sötsaker och läsk.
Att barnfetman ökar i Sverige skyller Claude Marcus delvis på just det ökade läskdrickandet. Flytande kalorier i exempelvis läsk är luriga eftersom de inte ger en speciellt stor mättnadskänsla. En annan faktor är att småätandet har ökat.
- Många borde nog minska på läsken och återgå till att äta frukost, lunch och middag, säger han.
Alkoholkonsumtionen har också ökat. Konsumtionen av vin har mer än fördubblats sedan 1980, medan starkölskonsumtionen har trefaldigats.

Dryckesexplosion

Mjölken står däremot för en krympande del av svenskarnas näringsintag. Mjölkkonsumtionen har minskat kraftigt – från 162 liter per person och år 1980 till 97 liter 2009. En viktig anledning till det är att mjölken blivit mindre populär som måltidsdryck. Enligt Kerstin Wikmar på branschorganisationen Svensk Mjölk har det skett en riktig "dryckesexplosion" med många drycker som konkurrerar med mjölken.
- Den absolut största orsaken till det är vi äter allt fler måltider utanför hemmet. Mjölken glöms bort när vi går ut och äter.
För 30 år sedan drack man framför allt mjölk och vatten till vardagsmiddagen. I dag kan barnen ställa krav på att få läsk till maten om föräldrarna lyxar till det med lite vin, enligt Wikmar.
- Läsken var tidigare något man drack på helgerna, man kanske delade på en liten flaska. I dag dricker vi läsk även till vardags, säger hon.